Restaureringsplanen för sjöarna Poikkipuoliainen, Tervalampi och Huhmarjärvi är klar – den viktigaste åtgärden är, att minska belastningen, som kommer från sjön Enäjärvi

Sjön Poikkipuoliainen sommaren 2020. (LUVY / Jorma Valjus)

Restaureringsplanen, som omfattar tre sjöar i Vichtis, Poikkipuoliainen, Tervalampi och Huhmarjärvi, har blivit klar. Vattenkvaliteten i dessa sjöar är till stor del beroende av vattenkvaliteten i den ovanför liggande mycket frodiga sjön Enäjärvi. Därför har man lyft fram restaureringen av Enäjärvi som den viktigaste åtgärden samt minskandet av den belastning som därifrån når de tre sjöarna. En förbättring av tillståndet i Enäjärvi inverkar omedelbart även på tillståndet i sjöarna nedanför.

I restaureringsplanen presenterar man restaureringsarbetets årsplan för perioden 2022-2030. Planen har uppgjorts, som en del av Sjundeå å:s restaureringsprojekt, som koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY).

För att minska belastningen i Poikkipuoliainen, Tervalampi och Huhmarjärvi är den mest betydelsefulla åtgärden att minska belastningen i ån (Hulttilanjoki), som rinner från Enäjärvi. Man har år 2020 uppgjort en separat restaureringsplan för Enäjärvi sjö. I den restaureringsplanen presenterades flera åtgärder och av dessa var effektiveringen av vårdfisket, åtgärder gällande rovfiskarna och en måttfull kemikaliebehandling de viktigaste.

Utöver restaureringen av Enäjärvi är åtgärder för att minska belastningen på sjöarna Poikkipuolianen, Tervalampi och Huhmarjärvi åtgärder för att minska den övriga yttre belastningen. Den yttre belastningen på sjöarna kan man minska genom åtgärder på åkrarna inom tillrinningsområdet. Åkeråtgärder, som rekommenderas är, att man sköter åkrarnas växtskick, växtbeklädda åkrar vintertid, optimering av gödslingen, användning av mellangrödor, användning av markförbättringsmedel, anläggande av skyddszoner samt byggande av fåror i två plan samt våtmarker. I sjöarnas närtillrinningsområde finns 190 ha erosionskänsliga åkrar, dit man i första hand bör rikta vattenskyddsåtgärderna.

”Klimatförändringen höjer belastningen på sjöarna, vilket innebär att flera åtgärder behövs vid restaureringen för att man skall uppnå en förändring” betonar vattendragssakkunniga Katja Pellikka som har ansvarat för restaureringsplanerna.

För att dämpa den inre näringsbelastningen lönar det sig att fortsätta med och effektivera vårdfisket åtminstone i sjön Poikkipuoliainen.

”Det effektiverade fisket planeras att påbörjas i den ovanförliggande sjön Enäjärvi år 2022, då finansieringen har säkrats. Det effektiverade fisket i Enäjärvi inleder den omfattande restaureringen allt från källsjöarna i Sjundeå å ut till Pickalaviken. Restaureringen är en del av programmet ”Pelastetaan Itämeri joki joelta”, där Sjundeå å fungerar som ett pilotområde för övriga motsvarande å-områden” beskriver LUVYs projektchef Anu Suonpää-Espinola.

Genom att minska belastningen ända från källområdena, kan man direkt minska den belastning som når sjöarna längre ner. Därför lönar det sig att inleda restaureringarna långt inne i landet även med tanke på en förbättring av vattnen i kustområdet.

Sjöarna Enäjärvi, Poikkipuoliainen, Tervalampi ja Huhmarjärvi i Sjundeå å:s källområden är samtliga i otillfredsställande ekologiskt tillstånd. Enäjärvi är i det sämsta skicket och Huhmarjärvi i det bästa. Tervalampi och Huhmarjärvi är mindre än Poikkipuoliainen och deras vatten byts i medeltal under en dryg vecka. Av den yttre belastning, som når Tervalampi och Huhmarjärvi, kommer över 80 % längs Sjundeå å från de ovanför liggande sjöarna, vilket innebär, att en restaurering av Enäjärvi och Poikkipuoliainen är mycket viktig även för dessa sjöar.

I Tervalampi och Huhmarjärvi är den inre belastningen liten. I Poikkipuoliainen utgör en igenväxning av de grunda områdena en utmaning. Man kan dämpa igenväxningen genom att höja vattennivån och genom muddring. Sjön Poikkipuoliainen har i tiderna sänkts, vilket har gjort, att vegetationen har ökat i den även annars grunda sjön. Dessutom har det runnit stora mängder humus och näringsämnen från myren Katinhäntäsuo norr om Poikkipuoliainen.

För uppgörandet av planen har man gått igenom gammalt forskningsmaterial samt gjort en del nya undersökningar gällande vatten-, plankton- bottendjur- och fisk. Man har modellerat sjöarnas yttre och inre belastning samt behovet av att minska dessa. På basen av undersökningsresultaten är sjöarnas vatten mycket näringsrikt och mängden växtplankton är stor. Växplanktonet har under de senaste åren utgjorts nästan helt av blågröna alger, som klassas som skadliga. Djurplanktonen i speciellt Poikkipuoliainen är små och ineffektiva då det gäller att hålla den stora växtplanktonmängden under kontroll. Fiskbeståndet var rikligt och dominerades av mörtfiskar, eftersom vårdfisket under de senaste åren varit rätt ineffektivt. Sjöns rovfiskstam var bra. Man rekommenderar en restaurering av öringens levnadsområden, speciellt avlägsnandet av vandringshindren i fårorna inom sjöarna Poikkipuoliainens, Tarvalampis och Huhmarjärvis tillrinningsområden.

Över hälften av tillrinningsområdena vid Poikkipuoliainen, Tervalampi och Huhmarjärvi utgörs av skog och endast 10–15 % av åkrar. Det har inte skett några stora förändringar inom tillrinningsområdena då man jämför med situationen år 1958. En stor del av Poikkipuoliainens och Tervalampis tillrinningsområden ingår i Noux nationalpark.