Rådgivning

LUVY

vesi.ymparisto@luvy.fi / 019 323 623

LUVYLab

Mottagningen av prover och förfrågningar:
laboratorio@luvylab.fi / 019 323 895

Avloppsvattenrådgivning

Rådgivarna inom Glesbygdens avloppsvattenprojektet erbjuder kvalitativ och opartisk rådgivning gällande glesbygdens avloppsvatten.

hajavesineuvonta@luvy.fi / 045 7750 7725

 

Ofta frågat

Grundvattnen

Hur följer man med grundvattennivån?

Grundvattennivån kan kollas via observationsrör eller brunnar. Grundvattenrören sträcker sig ned till grundvattenskiktet och vattennivån i dessa stiger till en den nivå som motsvarar grundvattennivån. Vattennivån mäts från ändan av röret och på det sättet får man reda på variationerna i grundvattenmängden. Observationsrören lämpar sig bättre för uppföljningen, eftersom användningen av en brunn påverkar vattennivån.

Hur följer man med grundvattnets kvalitet?

Man tar vattenprover från grundvattenrören och brunnarna och provens vattenkvalitet kan sedan analyseras. Observationsrören lämpar sig bättre för kvalitetsundersökningar än brunnarna, eftersom rören allmänt sett representerar grundvattenförekomsten bättre än enskilda brunnar.

Hur märker jag om ytvatten kommit in i min brunn?

Brunnsvattnet kan få en gulaktig färg och avvikande doft. Vattnet kan ha en jordaktig smak. Genom att analysera ett brunnsvattenprov i laboratorium, kan man klargöra, huruvida vattnet innehåller ytvattenindikerande bakterier eller humusämnen.

Hur ser grundvattensituationen ut just nu?

Man kan följa med grundvattensituationen på bl.a. miljöförvaltningens webbtjänst.

Glesbygdsvattnen

Avloppsvattenförordningen förnyas – bör man göra några ändringar, om stugan har bärvatten och torrtoalett?

Nej det behöver man inte. Objektet producerar små avloppsvattenmängder, som man får leda i marken utan desto vidare system. Fastigheten bör ha en skriftlig utredning över avloppsvattenbehandlingen, som man på uppmaning kan visa åt myndigheterna.

Hur vet jag om fastigheten ligger på ett känsligt område?

Fastighetens lokalisering kan exempelvis kollas på Finlands miljöcentrals karttjänst. Man kan också höra sig för till en avloppsvattenrådgivare eller hos den egna kommunens byggnadstillsyn eller miljöbyrå.

Hur skall jag gå vidare, ifall jag vet, att avloppsvattensystemet inte uppfyller dagens bestämmelser?

Ta kontakt med en kompetenta avloppsvattenplanerare, som väljer det mest lämpliga avloppsvattensystemet för din fastighet. Efter det ansöker man om ett åtgärdstillstånd från kommunens byggnadstillsyn, till vilken man bifogar en plan över det nya avloppssystemet. Efter det att man fått tillståndet konkurrensutsätter man projektet samt en fva-ansvarig, som sedan övervakar arbetet. Efter installationen använder och underhåller man avloppsvattensystemet på ett vederbörligt sätt i enlighet med instruktionerna.

Hur ansöker jag om avvikelse övergångstiden för uppfyllandet av lagstiftningens reningskrav?

Fundera ut på vilka grunder du ansöker om avvikelse vid förnyandet av avloppssystemet. Fyll sedan i de behövliga ansökningsblanketterna för avvikelsen. De ifyllda blanketterna förs sedan till miljövårdsmyndigheterna i den kommun där fastigheten ligger.

Ytvattnen

Det finns blågröna alger eller alger på stranden – varifrån får jag uppgifter om huruvida man kan bada i vattnet?    

De blågröna algerna (cyanobakterierna) är egentligen mera bakterier än alger och de hör till jordens äldsta organismer. De förekommer överallt, men de drar mera nytta än övriga alger av de ökade näringsmängderna och av att klimatet blir varmare. De blågröna algerna har utvecklat en förmåga att producera toxiska eller giftiga ämnen och förorsakar allergi. Detta är problematiskt då, när alger förekommer som små synliga tofsar eller som massförekomster ofta i lugnt väder och speciellt längs stränder dit vinden fört dem. Gör ett blågrönalgs test: om man petar med en käpp fastnar det inte nämnvärda mängder på käppen i motsats till då det handlar om trådalger.

Om man tar alghaltigt vatten i ett dricksglas, stiger de flesta blågröna alger med hjälp av kvävgasblåsor upp till ytan. Med hjälp av sunt förnuft vet man oftast när man kan gå och bada. Bada alltså inte i vatten där det finns så mycket alger att vattnet är rejält grumligt.  Tilläggsuppgifter: Järviwiki eller NTM-centralens webbsidor.

Rödaktig färg, olja, skum eller dylikt på vattenytan – vad beror det på?

Speciellt under sensommaren och typiskt i humusvatten i lite sumpigare områden och moskogar, kan det förekomma rikligt med sporer från tall, gran och rostsvampar, som kan färga ytan gulaktig eller rostaktigt röd.  Rikligt med sporer förekommer speciellt då blåsigt och regnigt väder har transporterat sporerna.  Även den giftfria guldalgen kan förekomma i stora mängder, men den är i regel brunare än t.ex. den film, som bildats av sporer. Skum bildas lika så speciellt lätt i humusvatten, då kraftiga strömningar eller vågor blandar om vattnet, och luft binds till små humuspartiklar. Det kan också förekomma en tunn naturlig film på vattnet till följd av bakterier och speciellt om filmen är grå kan där finnas stora mängder av skal från vatteninsekter eller andra skaldelar från ryggradslösa djur.

Olikfärgad eller oljeaktig film, skum eller dylikt på vattenytan – vad beror det på?

Det finns många olika även naturliga förklaringar till att vattnet ibland kan ha avvikande färg och en oljeaktig film på ytan. På försommaren kan björkens och tallens pollen färga vattnet gult eller brunaktigt. Speciellt på sensommaren och typiskt i humusvatten i lite sumpigare områden och hällmarksskogar, kan det förekomma rikligt med sporer från tall, gran och rostsvampar, som kan färga ytan gulaktig eller roströd.  Rikligt med sporer förekommer speciellt då blåsigt och regnigt väder har transporterat sporerna.  Även den giftfria guldalgen kan förekomma i stora mängder, men den är i regel brunare än t.ex. den film, som bildats av sporer.

Skum bildas lika så speciellt lätt i humusvatten, då kraftiga strömningar eller vågor blandar om vattnet, och luft binds till små humuspartiklar. På havsstränder kan skum även förekomma och då oftast i samband med friska vindar och nedbrytningsrester av plankton i vattnet.

Det kan också förekomma en tunn naturlig film på vattnet till följd av bakterier och speciellt om filmen är grå kan där finnas stora mängder av skal från vatteninsekter eller andra skaldelar från ryggradslösa djur.

I hurudant skick är din stugsjö?

Man kan försöka ta reda på sin stugsjös skick genom, att t.ex. med hjälp av sjöns namn, leta på Vattnenskvalitet-sidorna eller Järviwiki webbsidan. På dessa hittar man information om sjöns storlek och vattenkvaliteten. På miljöförvaltningens Järviwiki-sidor kan man dessutom lägga till sina egna observationer.

Varför ligger vattenytan så lågt eller så högt?

I de större vattendragen såsom Svartåns vattendrag, regleras vattennivån i enlighet med tillståndsvillkor. I mindre vatten speciellt i vattendragets översta delar, förekommer ingen reglering eller så är effekterna av reglering mindre. Väderleken har den största inverkan på vattenståndet i vattendragen samt på flödena. Uppgifter om uppföljningen av vattenstånden och flödena hittar man på Miljöförvaltningens sidor.

Är det tillåtet att slå vattenvegetation samt att muddra vid stugstranden?

En småskalig slåtter av vattenvegetationen på hemstranden med hjälp av handredskap är i regel tillåtet för att t.ex. hålla en liten badstrand eller rutten till en båtplats fri från vegetation, men om slåtter i större skala och alltid när det gäller muddring, bör man göra en anmälan till NTM-centralen. Det är bra att komma ihåg, att avlägsnandet av vegetation med rötter gör vattnet grumligare, höjer näringsnivån och främjar förekomsten av mikroskopiska alger vid stranden.

Det förekommer rikligt med döda fiskar och musslor i sjön, vad skall jag göra?

Om man upptäcker större mängder död fisk och eventuellt musslor i vattnen skall man göra en anmälan till kommunens miljövårdsbyrå. De kan ge råd vad man skall göra och det kan leda till, att kommunens eller miljöförvaltningens myndigheter vidtar åtgärder för att bl.a. reda ut vattenkvaliteten och prover på fisk.