Central Baltic WSSP
Central Baltic Watershed safety plan for controlling diffuse pollution
I Watershed Safety Plan for controlling diffuse pollution (WSSP)-projektet vidareutvecklar man i fyra länder (Finland, Sverige, Estland och Lettland) Watershed Safety Plan-verksamhetsmodellen, som är avsedd att hantera den diffusa belastningen. Verksamhetsmodellen är utvecklad av yrkeshögskolan Hämeen ammattikorkeakoulun (HAMKin) och Hämeen ammattikorkeakoulu HAMK fungerar som projektets huvudkoordinator.
Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) ansvarar för projektets åtgärder på pilotområdet Tavastfjärden i Estbyåns vattendrag. Man gör upp översiktsplaner för Estby-Kvarnbyåns deltillrinningsområden, som baserar sig på geodata, belastning och granskningar i fält. På basen av översiktsplanen förverkligar man två vattenskyddskonstruktioner, vars funktion följs upp med kontinuerlig apparatur och/eller med hjälp av vattenprover. Dessutom testar man WSSP verksamhetsmodellen för diffus belastning.
Målsättning:
Hela projektets gemensamma mål
-
- Utvecklandet av WSSP-modellen och testning av den tillsammans med de övriga parterna inom projektet
- 24 intressentgruppers deltagande i utvecklandet och fördjupandet av en fortsatt användning av modellen (bl.a. kommuner, vattentjänstverk, myndigheter osv.)
- En minskning av belastningen som hamnar i Östersjön
LUVYs lokala mål
-
- Att uppgöra en översiktsplan för Estby-Kvarnbyåns deltillrinningsområden
- En minskning av den belastning med fast substans och näringsämnen som hamnar i Tavastfjärden genom byggande av vattenskyddskonstruktioner
- Att prova WSSP modellen i Tavastfjärd-området
Tidtabell: 1.5.2024–31.10.2027
Finansiering: Projektets totalfinansiering 2 600 555,42 €, LUVYs andel 298 208,89 €
Finansiärer: EU Interreg Central Baltic och Kyrkslätts kommun
Koordinering: Hämeen Ammattikorkeakoulu (HAMK)




Förbättringar i tillståndet i vattendragen i Västra Nyland, men även utmaningar: uppföljning i nästan 50 år visar utvecklingen
Västra Nylands vatten och miljö rf har regelbundet följt med tillståndet i vattendraget inom området genom obligationskontroller och samkontroller redan i ca 50 år dvs. allt från föreningsverksamhetens inledande år. Till exempel tillståndet i Lojo sjö har förbättrats betydligt under fem årtionden, men övergödningen pinar alltjämt många västnyländska sjöar och Östersjöns kust. Övergödningen gynnas även av att klimatet blir varmare, vilket även inneburit, att perioden med ett istäcke har blivit kortare.