Välj en sida

Undersökningar av bottenlevande djur

Bottendjur som indikatorer på vattnens tillstånd

Till bottendjur räknas alla de ryggradslösa djur, vars huvudsakliga miljö är vattendragens botten, vegetation eller något annat fast underlag. Vattendragens nedsmutsning märks oftast tydligast just i vattendragens bottnar, där djurlivet ändrar såväl artmässigt som mängdmässigt så att de motsvarar ett annat ekologiskt tillstånd. Som långlivade och stationära organismer utsätts de för förändringar som sker i omgivningen och indikerar omgivningens tillstånd under en längre tidsperiod i motsats till t.ex. enstaka vattenprov.

I en del av de obligatoriska kontrollerna, ss. samkontrollerna förutsätter man att biologiska undersökningar ingår. Vi har gjort bottendjurundersökningar i samband med de obligatoriska kontrollerna i redan över 40 år. Undersökningsområdena är havsområden, sjöar och rinnande vatten. Prover tas med 1–4 års intervaller beroende på vattendraget och undersökningsområdet. Våra bottendjursundersökningar uppfyller myndigheternas krav gällande allt från provtagning till rapportering.

Vi planerar och utför undersökningar av bottenlevande djur även som enskilda beställningsarbeten, t.ex. i samband med miljötillstånd eller som uppdrag av vattendragens skyddsföreningar:

  • bottendjursprovtagning
  • artbestämning av bottendjur
  • överföring av resultaten till miljöförvaltningens register
  • rapporter och index över bottenlevande djur
  • musselkarteringar
Heidi Tanttu

Heidi Tanttu

Position

Anu Suonpää-Espinola

Anu Suonpää-Espinola

Position

Förbättringar i tillståndet i vattendragen i Västra Nyland, men även utmaningar: uppföljning i nästan 50 år visar utvecklingen 

Förbättringar i tillståndet i vattendragen i Västra Nyland, men även utmaningar: uppföljning i nästan 50 år visar utvecklingen 

Västra Nylands vatten och miljö rf har regelbundet följt med tillståndet i vattendraget inom området genom obligationskontroller och samkontroller redan i ca 50 år dvs. allt från föreningsverksamhetens inledande år. Till exempel tillståndet i Lojo sjö har förbättrats betydligt under fem årtionden, men övergödningen pinar alltjämt många västnyländska sjöar och Östersjöns kust. Övergödningen gynnas även av att klimatet blir varmare, vilket även inneburit, att perioden med ett istäcke har blivit kortare.