Hiidenvesi restaureringsprojekt

Restaureringens olika skeden

Det finns ingen snabb genväg för restaureringen av sjön. Restaureringsarbetena i Hiidenvesi inleddes år 1995 och de har fortsatt i form av projekt under 2000-talet. Under restaureringsarbetets första årtionde (1995–2004) utförde man vårdfiske, men till följd av de magra resultaten till följd av den alltför stora yttre belastningen, flyttades huvudtonvikten till att minska den yttre belastningen. Till följd av den långsiktiga restaureringsverksamheten och projektfinansieringen har det varit möjligt att övergå till mångåriga finansieringsavtal under 2000-talet. Före det beslöt man årligen om restaureringsarbetena i samband med kommunernas budgetbeslut.

Hiidenvesi restaurering 2022–2027

Under projektperioden fortsätter man med restaureringar av tillrinningsområdet samt granskar möjligheterna att minska den inre belastningen, dessutom främjar man en gynnsam utveckling av fiskbeståndens uppbyggnad genom att förstärka rovfiskbestånden.

Hiidenvesi restaurering 2016–2021

Under den femte projektperioden anslöt man restaureringen av Hiidenvesi till kommunernas och föreningens gemensamma Laxfiskarna till Karisån 2030-visionen och gällande finansieringen uppgjorde man ett sexårigt avtal. Restaureringen av tillrinningsområdet fortsatte genom att man anlade våtmarker. Våtmarkerna anlades speciellt inom sjöns närtillrinningsområden nära Hiidenvesi sjöns stränder. I Kirkkojärvi i Hiidenvesi byggde man Finlands första gäddvåtmark, och med hjälp av dess konstruktioner försöker man hjälpa till att gäddans reproduktion skall lyckas.

Under projektperioden utvidgade man restaureringarna av tillrinningsområdet från lantbruksområdena till skogarna och man inledde främjandet av skogsbrukets vattenskydd genom att uppgöra den första lokala allmän planen för skogsbrukets vattenskydd.

Under projektperioden inledde man också en aktiv restaurering av fåror. Genom restaureringarna strävade man till att förhindra speciellt fasta partiklar att frigöras från dikenas och åarnas kanter samt att fördröja transporten av dessa till sjöarna. Restaureringsåtgärderna riktades främst till avsnitten med strömmande vatten, vilket gynnar fisk som leker i strömmande vatten samt flodpärlmusslan. Av restaureringarna av strömmande vatten skaffade man sig aktivt tilläggskunnande och man bildade aktivt nätverk genom att arrangera en landsomfattande kurs i restaurering av rinnande vatten som en del av Europeiska havs- och fiskerifondens fiskeriekonomiska miljöprogram. Restaureringar utfördes i samarbete och senare som en del av det EU-finansierade FRESHABIT life IP-projektet.

Vid sidan av vattendragsrestaureringsåtgärderna förverkligade man inom projektet flera olika utredningar av de minsta sjöarna inom tillrinningsområdet samt en omfattande näringsbalansunderökning i Hiidenvesi. Under projektperioden gjorde man uppföljningar av hur våtmarkerna fungerar samt införskaffade de första apparaterna för kontinuerlig mätning av vattenkvaliteten, med vars hjälp man mätte vattenkvaliteten i de viktigaste fårorna. På basen av den omfattande näringsbalansundersökningen i Hiidenvesi är sjöns såväl inre- som yttre belastning av ungefär samma storleksklass som för 20 år sedan. Den yttre belastningen överskrider alltjämt sjöns tolerans, vilket innebär att man föreslog, att restaureringsarbetets tyngdpunkt fortsättningsvis hålls på tillrinningsområdet, men man började också utreda möjligheten att återuppta vårdfisket.

Hiidenvesi restaurering 2012–2015

Under den fjärde projektperioden fortsatte man egenfinansieringsavtalet med ett nytt fyraårigt avtal och fortsatte med restaureringsarbetet främst genom att grunda våtmarker samt erbjuda rådgivning åt jordbrukarna och invånarna i glesbygden. Under projektperioden 2012–2015 anlades totalt nio nya våtmarker, och två av dem färdigställdes under den följande projektperioden. Dessutom blev Híidenvesi restaureringshistoriens största projekt , restaureringen av Vanjärvi, klar år 2012.

Hiidenvesi restaureringen var med i bl.a. Gisbloom- och JärviHoi- projekten, där man producerade nya uppgifter för restaureringsarbetet.

Under de undersökningar av tillståndet i Hiidenvesi sjö, som förverkligades under projektperioden 2012–2015, kunde man se de första , visserligen svaga tecknen på att Hiidenvesi sjös tillstånd blivit bättre. Hiidenvesi är fortsättningsvis frodig på basen av de biologiska och vattenkvalitativa parametrarna, men förändringarna i syrehalterna, vegetationen och fiskbestånden kan ändå tolkas som än vändpunkt i riktning mot ett bättre ekologiskt tillstånd.

Hiidenvesi restaurering 2008–2011

I det tredje skedet låg tonvikten helt på en minskning av den yttre belastningen. Under den perioden kunde man knyta det första 4-åriga egenfinansieringsavtalet tillsammans med kommunerna samt de övriga samarbetsparterna. Under projektet uppgjorde man inom Hiidenvesi tillrinningsområde fyra allmänna planer för våtmarker, vilka täckte hela tillrinningsområdet. Två av dem förverkligades med hjälp av projektfinansiering och två med hjälp av finansiering från Jord- och skogsbruksministeriet. Inom projektet förverkligades 74 små våtmarker och bassänger vars totala areal är ca 20 ha. Man fick med Hiidenvesi med sina tillrinningsområden som objektområde i många betydande forskningsprogram och -projekt, där man förverkligade bl.a. ny uppföljningsteknologi och restaureringskunnande samt verktyg för uppföljningen samt utvärderingen av vilka resultat åtgärderna medfört. Exempel på dessa är bl.a. Envisense-, VeKuMe- och GisBloom life+ -projekten.

Hiidenvesi restaurering 2005–2007

Man upphörde med vårdfisket inom projektet och började restaureringen av tillrinningsområdet genom att planera våtmarker, som marknadsfördes åt markägarna. Dessutom uppgjorde man skyddszonsplaner åt jordbrukarna samt räknade näringsbalanser. Inom Hiidenvesi sjös strandområden kartlade man nivån på glesbebyggelsens avloppsvattenbehandling. För att säkerställa en långsiktig, påverkande vattendragsrestaureringsverksamhet inledde man ett aktivt bildande av nätverk för att utvidga kunskaps- kunnande- och finansieringsbasen.