MUSKALAT

Åtgärder

Åtgärderna inom MUSKALAT-projektet har indelats i tre arbetspaket:

1. Svartåns fiskvägar
2. Nedvandringskonstruktionerna i Billnäs
3. Stöd och returutplanteringar av Karisåns öring

Svartåns fiskvägar

Inom projektet fortsätter man fiskupvägsuppföljningen i Åminnefors och Billnäs. På uppföljningssidan för Svartåns fiskvägar hittar du resultaten från fiskvägsräknaren. Under våren och försommaren 2025 kan du även följa med en direkt videosändning från fiskvägen i Åminnefors.

Det är viktigt att fortsätta med uppföljningen av Svartåns fiskvägar av många orsaker:

Det är viktigt att följa med och utvärdera fiskvägarna, som togs i bruk år 2020, så att man vid behov kan finjustera samt ändra praxis för att förbättra fiskvägarnas funktion. Att bygga fiskvägar är alltid en stor investering och då vill man veta huruvida fiskvägarna fungerar som man planerat.

Uppföljningen stöder även planeringen. De byggda och de under byggnad varande fiskvägarna i Finland grundar sig långt på erfarenheter och forskning vid fiskvägar utomlands, och från inhemska fiskvägar finns det ännu rätt lite information om hur de fungerar. Fiskvägarna, som byggts i Svartån, fungerar som exempel för framtidens fiskvägsprojekt.

Att sprida information om hur fiskvägarna fungerar samt om uppföljningens resultat främjar en ökad medvetenhet om nuläget i vandringsfiskbestånden samt faktorer som påverkar deras tillstånd. Kommunikationen främjar även utvecklandet av det allmänna klimatet så att inställningen till vandringsfisk blir mera positiv och dessutom förbättrar det möjligheterna att få finansiering även från privat håll för fiskvägarna i Åkerforsen och Svartåforsen.

Resultaten från fiskvägsuppföljningen berättar om hur tillståndet för vandringsfisken har utvecklats. Via fiskvägarna i Svartån vandrar samtliga fiskar som vandrar från havet upp i ån och därför är fiskvägsuppföljningen en viktig del av uppföljningen av vandringsfiskbeståndets tillstånd, utveckling samt ger en bild av hur de aktiva återupplivningsåtgärderna har lyckats. Man är speciellt intresserad av mängden utplanterade öringars vandringar efter föda samt observerade förändringar i mängderna. En uppföljning är det enda sättet att ta reda på inverkan av utförda åtgärder.

Billnäs nedvandringskonstruktioner

Svartån erbjuder utmärkta förhållanden att undersöka, utveckla samt öka erfarenheter och kunskap gällande fiskens möjligheter att röra sig samt konstruktioner som förbättrar möjligheterna. Vandringen nedåt i vattendraget är en del av vandringsfiskarnas livscykel och är lika viktig som att de återvänder från havet till ån för att föröka sig. Kraftverksdammarna förhindrar förutom fisken att stiga i ån, även att fisk som vandrar nedströms dör.

Från Svartån finns uppföljningsundersökningar från tiden innan fiskvägarna och nedvandringskonstruktionerna byggdes, och man har fortsatt med uppföljningen även efter det att de byggts. Resultaten från undersökningarna och uppföljningen har redan gett ny information om hur fiskvägarna fungerar samt hur fiskarna beter sig i en byggd å.
Under år 2023 förbättrade man inom projektet konstruktionerna för att styra den nedåt vandrande fisken samt förverkligade en omfattande undersökning av vandringen nedströms. (Vähä m.fl. 2024). I undersökningen lyckades man för första gången i Finland konstatera, att man fick fisken styrd så att den använde fiskvägen som vandringsrutt även då den vandrar nedåt i vattendraget; av de undersökta fiskarna styrdes 34 % till fiskvägen. Det förekom emellertid skillnader mellan de utsläppta partierna beträffande hur många som styrdes till fiskvägen (15-45 %). Genom att lysa upp fiskvägens mynning med ett klart ljus samt en vit skiva fick man även i utmanande strömningsförhållanden andelen fisk till fiskvägen att öka med 55% jämfört med situationen utan belysning. Fiskstyrningskonstruktionen i Billnäs som förverkligats av Raseborgs stad är den första i Finland som konstaterats fungera.

Man fortsätter inom projektet utvecklingsarbetet gällande nedvandringskonstruktionen samt styrstängslet.

Här kan du läsa mera om undersökningen samt resultaten.

Stöd- och returutplanteringar av Karisåns öring

Det finns mycket fina och tomma eller endast lite utnyttjade levnadsmiljöer för speciellt öring i Karisåns vattendrag. För att stöda återupplivandet och återinförandet av öringsbeståndet krävs utöver restaureringar av levnadsmiljöerna även aktiv utplanteringsverksamhet.

Man har allt sedan år 2021 gjort stöd- och returutplanteringar i vattendraget med den egna öringsstammen.
Man inledde grundandet av ett eget moderfiskbestånd av Kariså-öring redan år 2016 och det är grundat som ett kombinationsbestånd från vattendragen Vihtijoki, Vanjoki och Mummenjoki-Pusulanjoki. Moderfiskbeståndet upprätthålls av Naturresursinstitutets fiskodlingsanstalt i Laukas, varifrån fisken som skall utplanteras, årligen avhämtas som rom. Rommen kläcks och ynglen föds upp i Porla i Lojo tills de är redo att planteras ut i vattendraget, i allmänhet för medlet av maj.

Man bör följa med hur yngelutplanteringen lyckas samt öringsbeståndet tillstånd. Uppföljningen har hittills gjorts som sporadiskt elfiske. De utförda elprovfiskena indikerar att utplanteringarna har lyckats på det sättet att ynglen har överlevt sin första sommar på utplanteringsställena. På grund av avsaknaden av systematiska underökningar har man emellertid inte vetskap om hur ynglen klarat sig att bli äldre.

År 2024 utförde man omfattande utplanteringar med yngel äldre än ett år, av vilka en del var fenklippta och ca 400 t-ankarmärkta. Man bör under de kommande åren för att utvärdera resultaten av utplanteringarna fästa uppmärksamhet vid att få med återfångsten i uppföljningen.

Mjölkning av en Kariså-öring i fiskodlingsanstalten i Laukas hösten 2022. (LUKE / J. Hänninen)