Laxfiskarna till Karisån 2030

Åtgärder

I centrum för vattendragsvisionens åtgärder ligger flodpärlmusslan. För att kunna återskapa en livskraftig flodpärlsmusselstam och bevara den behövs aktivt och koordinerat vattenskydd och restaureringar för att förbättra vattenkvaliteten, levnadsmiljöerna och laxfiskstammarnas tillstånd samt återställande av vandringsförbindelserna.

En vuxen flodpärlmussla med en ålder på ca.100 år samt 3-åriga yngel. (LUVY / Juha-Pekka-Vähä)

De centrala åtgärderna och målsättningarna i vattendragsvisionen Laxfiskarna till Karisån

Återställande av vandringsförbindelser

Karisån var förr en betydelsefull å för vandringsfisken. För att utnyttja tillrinningsområdets markanvändning samt vattenkraften har vattendragets åar och bäckar dämts upp. Inom vattendragsområdet finns tiotals vandringshinder bestående av allt från fel placerade vägtrummor till kraftverksdammar.

Antalet mindre vandringshinder är inte känt, men de i bruk varande kraftverkens antal är sex, av vilka fyra ligger i vattendragets nedre del i Svartån. De övriga kraftverksdammarna är Massakoski kraftverk i Karisån i Högfors och Nummelankoski kraftverk i Nummelaån i Lojo.

Vattendragsvisionens målsättning är, att återställa laxfiskarnas vandringsförbindelser i sin helhet ända upp till källflödena. Avlägsnandet av vandringshindren kan göras genom att bygga en fåra som går förbi dammen (teknisk eller naturenlig) eller genom att riva dammen delvis eller helt och hållet.

Under vattendragsvisionens första period (2016–2021) byggde man fiskvägar vid de två nedersta kraftverksdammarna i Åminnefors och Billnäs. Längre upp i vattendraget byggde man även fåror förbi hindren samt rev mindre dammar och iståndsatte brotrummor för att återställa vandringsförbindelsen. Detta arbete fortsätter man med i vattendragsvisionen Laxfiskarna till Karisån 2030.

Uppföljningen är en viktig del av vattendragsrestaureringsverksamheten, vilket återställandet av vandringsförbindelserna och byggandet av fiskvägar är.  Det är viktigt att följa med och utvärdera hur de nybyggda fiskvägarna fungerar så att man vid behov kan finjustera dem eller ändra praxis för att förbättra deras funktion. Man följer med mängden fisk som rör sig i fiskvägarna med hjälp av fiskräknare och kameror.

Svartån erbjuder också utmärkta förhållanden för att undersöka, utveckla samt utöka erfarenheterna och information gällande åtgärder och konstruktioner som förbättrar fiskarnas vandringsmöjligheter. Resultaten från undersökningarna och uppföljningarna har redan gett ny information gällande fiskvägarnas funktionalitet samt fiskarnas beteende i en utbyggd å, men forsknings- och utvecklingsarbetet bör fortsätta. Som ett speciellt utvecklingsobjekt i fiskvägarna i Åminnefors och Billnäs fiskvägar är styranordningen, som leder de nedåt vandrande fiskarna till fiskvägarna.

Det finns tiotals kända och restaurerade, stora och små vandringshinder allt från vägtrummor till kraftverksdammar i Karisåns vattendrag.

Återupplivandet av lax- och vandringsfiskstammarna

Man strävar till, att återuppliva vandringsfiskstammarna i Karisån genom stöd- och inplanteringar. Den ursprungliga laxstammen i Karisån har utplånats på 1950-talet. Man försöker återinföra laxstammen genom att utplantera Kymmenälv lax i Karisån. Karisåns öringsstam har delvis bevarats i vattendragets översta delar. Av den har man grundat en uppfödningsstam i fiskodlingsanstalten i Laukas, och därifrån får man årligen öringsyngel för utplantering tillbaka i vattendraget.

Fiskutplanteringar i Karisåns område görs som en del av MUSKALAT-projektet, för vilket man fått finansiering från Jord- och skogsbruksministeriets NOUSU-program. Fiskutplanteringarna finansieras även av Ekenäs-Pojo fiskeriområde.

Räddandet av Svartåns flodpärlmussla

Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) kan uppnå en ålder på hela 200 år. Den växer långsamt och förökar sig maklig takt. I Svartån lever Finlands sydligaste population av flodpärlmussla och den håller snabbt på att försvinna. Flodpärlmusslorna i Svartån har inte förökat sig på årtionden. År 2010 fans det endast ca 3 000 kvar och år 2020 var antalet individer uppskattningsvis endast 1 100 – 1 200. I det landsomfattande EU:s LIFE-programmet, som finansierar  Freshabit LIFE IP-projektet (2016–2021), lyckades man ändå med hjälp av uppfödning på anstalt hjälpa Svartåns bestånd av flodpärlmussla att föröka sig. De första nya generationerna växer nu i ån samt i en anstalt. Den akuta räddningsoperationen och uppfödningen på anstalt ger tilläggstid under vilken levnadsmiljön kan förbättras.

Flodpärlmusslan kräver rinnande, rent vatten och rena grusbottnar. Dessutom kräver de värdfiskar, laxar och öringar, i vilkas gälar musslornas glokid-larver utvecklas till små musslor innan de faller av till bottnen för att växa. Av den orsaken är det livsviktigt, att även laxfiskarnas livscykel och naturliga reproduktion säkerställs.

Arbetet med att rädda flodpärlmusslan fortsätter och om det kan du läsa på FLODPÄRLMUSSLA OHOJ!-projektets sida.

Restaureringar av levnadsmiljöerna

För att utnyttja vattenkraften och kunna idka skogsbruk och jordbruk har många åar, bäckar och mindre vatten i Karisåns vattendrag rensats, grävts och rätats ut på totalt flera hundra kilometer. Man har dessutom förintat många livsmiljöer för fisk som leker i rinnande vatten, musslor och övriga arter som är beroende av rinnande vatten, då forsar förstörts genom att bygga dammar eller genom rensning.

Genom restaureringar av rinnande vatten kan man återställa fårans egenskaper, styrningen av vattnet och flödet. Samtidigt förbättrar man levnadsbetingelserna för de arter som är beroende av rinnande vatten.

Täckande information om restaureringar av rinnande vatten och åtgärder i praktiken hittas på virtavesikunnostuskurssin materiaalipankki.

Man har fått projektfinansiering för restaureringar av strömmande vatten från Nylands NTM-central. Projektet som för närvarande förvekligar restaureringarna av strömmande vatten är LUUVIRTA-projektet som räcker fram till år 2026.

Förbättringen av vattenkvaliteten och uppföljningen

Sjöarna och åarna i Karisåns vattendragsområde är enligt den senaste uppskattningen av vattendragens ekologiska tillstånd till största delen gott. Tillståndet i vattendraget försämras dock av bl.a. industrins, bebyggelsens samt speciellt lantbrukets närings- och partikelbelastning. Till följd av den för stora näringsbelastningen är övergödningens effekter såsom blågrönalgsmattor som flyter på ytan, bottnarnas syrebrist, igenväxningen av stränderna samt ett förändrat fiskbestånd är vardag i många vattendrag.

Inom Karisåns vattendragsområde förbättrar man vattendragens tillstånd samt vattenkvaliteten genom att främja förutom byggandet av skyddszoner, våtmarker och tvåstegsfåror även genom att bry sig om vintertida växtäcken, fångrödor, ett livskraftigt markorganismbestånd samt markens allmänna växtskick. Dessa åtgärder har främjats i åratal av bl.a. Hiidenvesi restaureringsprojekt.