Alleco Oy:s dykare i Svartån i september 2025. (LUVY / Raisa Autio)
Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) undersöker antalet flodpärlmusslor tillsammans med Alleco Oy. På basen av dykningarna, som gjordes under sommaren, är den unika Svartå flodpärlmusslans situation oroväckande. LUVY jobbar kontinuerligt tillsammans med sina samarbetspartner för att rädda beståndet av flodpärlmussla.
Alleco Oy:s dykare har i september på uppdrag av LUVY gjort dykningar i den största musselförekomsten i Åminnefors i Raseborg och kollat antalet musslor i området. På basen av de flodpärlmusslor som hittas utmed dyklinjerna, uppskattar man beståndets storlek. Resultaten blir klara under slutet av året.
“Vi har följt med beståndets utveckling under 15 år. Situationen verkar tyvärr vara dålig, och nu är det den sista stunden att rädda Svartåns flodpärlmussla”, säger LUVYs projektchef Anu Suonpää-Espinola.
Finlands sydligaste och Nylands enda starkt hotade bestånd av flodpärlmussla kämpar på i endast två områden i Svartån i Raseborg. På basen av uppskattningen, som gjordes år 2019, utgörs beståndet av 600– 800 vuxna flodpärlmusslor och de uppskattades försvinna inom ett par årtionden, ifall ingenting görs. Vid dykningarna i augusti 2025, som LUVY lät utföra verkade situationen dystrare än tidigare och dykarna hittade endast 12 levande flodpärlmusslor och stora mängder tomma skal. På grund av detta utreder man nu noggrannare den totala mängden vuxna musslor i Svartån.
Man letar efter nya levnadsmiljöer för flodpärlmusslan
Västra Nylands vatten och miljö rf jobbar med alla till buds stående medel för att rädda Svartåns flodpärlmussla.
För att återuppliva Svartåns musselbestånd är det viktigt att föda upp nya musselgenerationer. Man har vid övergången till 2020-talet fått musslor att föröka sig vid Jyväskylä universitets Konnevesi forskningsstation och yngel har därifrån returnerats till ån för att utvecklas i uppfödningslådor.
I FLODPÄRLMUSSLA OHOJ! -projektet strävar man till att anlägga nya levnadsområden för flodpärlmusslan i Karisåns källflöden, där levnadsbetingelserna för musslorna är bättre än i Svartåns huvudfåra. Som bäst pågår uppfödningsförsök av musselyngel vid två platser och med hjälp av det reder man ut huruvida dessa områden lämpar sig för flodpärlmusslan.
En flodpärlmussla som hittades vid inventeringen i september ser ålderstigen ut. Flodpärlmusslan är mycket utrotningshotade och den får inte hanteras eller flyttas utan myndigheternas tillstånd. (LUVY / Raisa Autio)
De små mängderna laxfisk och levnadsmiljöernas tillstånd hindrar flodpärlmusslan från att föröka sig i Svartån
Utöver underökningarna med hjälp av dykning, undersöker man vid Jyväskylä universitets Konnevesi forskningsstation huruvida musslorna i ån ännu har kvar sin reproduktionsförmåga. Det gjordes genom att öppna musslornas skal en aning och kolla huruvida där fanns mussellarver sk. glochidier på gälarna. Glochidier kunde inte hittas i en enda av de undersökta flodpärlmusslorna.
Vad man vet har flodpärlmusslan i Svartån inte kunnat föröka sig på långa tider och de musslor som finns kvar är uppskattningsvis 60–80 år gamla. Det ringa antalet laxfiskar är ödesdigert för flodpärlmusslan, eftersom flodpärlmusslans larver behöver laxfiskar som mellanvärd. Även lämpliga miljöer, dvs. rätt snabbt strömmande klart vatten och rena grusbottnar finns det endast lite av i Svartån.
Man har främjat laxfiskarna återkomst till ån samtidigt som man förbättrat flodpärlmusslans överlevnadsmöjligheter med fiskvägar och utplantering av fisk.
Flodpärlmusslans reproduktion är en känslig process med många etapper:
- En gång i året på sensommaren eller början av hösten släpper hanen ut sina spermier i vattnet, som sedan upptas av honornas gälhåla.
- På honans gälar utvecklas larverna som kallas clochidier, som musslan sedan senare på hösten avger för att föras med strömmen.
- Laverna måste fästa sig vid värdfiskens gälar. Endas lax och laxöring lämpar sig som värdfisk för flodpärlmusslan.
- Efter att ha tillbringat vinter på fiskens gälar har larverna utvecklats till små flodpärlmusslor som lossnar och sjunker till bottnen.
- Flodpärlmusselynglen lever efter det flera år nergrävda i grusbottnen.
- Flodpärlmusslan blir könsmogen vid en ålder av ca 15-20 år, och kan i lämpliga förhållanden nå en ålder på över 200 år.
Tilläggsuppgifter:
Anu Suonpää-Espinola
projektchef
anu.suonpaa-espinola@luvy.fi
044 745 7197
FLODPÄRLMUSSLA OHOJ! -projektet finansieras av Laxfiskarna till Karisån-visionen avtalsfinansiärer är: Raseborg, Lojo, Vichtis, Högfors, Loppis och Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY). Miljöministeriet finansierar projektet med medel ur vattenskyddets effektiveringeprogram med 60 % av projektets förverkligade kostnader under åren 2024–2026.
Vi utför arbete som en del av Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverk!
Nätverket samlar områdets vattendragsrestaurerare och delar information om vattendragens tillstånd samt information om hur envar själv kan påverka tillståndet i sina närvatten.
