Kivikoskibäcken sommaren 2023. (LUVY / Johan Lindholm)
Sjöarna i Sjundeå å:s vattendrag i Västra Nyland lider på många håll av syrebrist och algblomningar. Största orsaken till områdets måttliga eller otillfredsställande vattenkvalitet är den näringsbelastning, som kommer från lantbruket, men även avloppsvattnens inverkan kan ses lokalt. Tillståndet i Pickalaviken, dit vattnen rinner, påverkas även av Östersjöns allmänna tillstånd.
Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) har publicerat kontrollresultaten för fjolåret gällande Sjundeå å:s vattendrags och Pickalavikens punktbelastare, såsom avloppsvattenreningsverkens inverkan på vattenkvaliteten och vattenorganismerna. Resultaten från år 2023 avviker inte märkbart från resultaten från tidigare år, trots att tidsmässiga variationer och variationer mellan de olika områdena förekommer beroende på bl.a. väderförhållandena och tillrinningsområdenas egenskaper. I undersökningen undersöker man årligen vattnets kvalitet samt mängden bakterier och algproduktionen. Mera omfattande undersökningar gällande vattenorganismer görs vart fjärde år, följande gång under innevarande år.
I Sjundeå å:s vattendrag kunde man märka en inverkan från avloppsvattenbelastningen på vattenkvaliteten i utsläppsdiket vid Nummela reningsverk i Risubackaåns område, vilket återspeglades vid provpunkterna längre ner i ån före Björnträsket. Vattenkvaliteten var tidvis dålig även i Risubackaåns övriga sidofåror, där inge punktbelastning förekommer. Dessutom var vattenkvaliteten lokalt dålig i Kivikoskibäcken, som rinner från Munka avfallsstation, men den totala belastningen förblir liten på grund av bäckens ringa flöde. I fårorna mellan vattendragets källsjöar var för sin del läget en aning bättre än under tidigare år eventuellt till följd av restaureringsåtgärder, men det att hela vattendraget är belastat kunde ses i Sjundeå å:s nedre delar och de sjöar som var med i kontrollen. Sjöarna Björnträsk, Tjusträsk och Vikträsk är grumliga, frodiga och tidvis lider de av syrebrist i de djupare vattenskikten, inre belastning och algblomningar. I den grunda våtmarkslika sjön Stora Lonoks kan syrebristen utsträcka sig till hela vattenmassan och utöver den allmänt dåliga vattenkvaliteten noterades tidvis höga bakteriehalter, som eventuellt sammanhänger med avloppsvattenbelastning eller avrinning från tillrinningsområdet till följd av rikliga regn. Riklig vattenvegetation och grumliga ljusförhållanden begränsar ändå algproduktionen i Store Lonoks.
I kontrollen av Pickalaviken särskilde sig vattnet från Pickalaån som grumligare och näringsrikare jämfört med havsområdets provpunkter där vattenkvaliteten var rätt likadan på alla platser, och vattnet blev en aning klarare i riktning mot Pickalafjärden. Under slutet av sommaren var algproduktionen stor. Indikationerna på inverkan från avloppsvattenbelastningen var närmast de tidvis förhöjda bakteriemängderna i Båtviken. Störningarna i Finska Sockers avloppsvattenreninsverk, som började på hösten, kunde inte märkas i samkontrollens prover, då de sista togs redan i augusti. I den extra kontrollen, till följd av störningarna, kunde man inte notera några andra förändringar i Pickalaviken än den lokalt försämrade hygieniska kvaliteten och de tidvis små förändringarna i vattenkvaliteten.
Reningsverkens och industrins utsläpp har på lång sikt minskat
Största delen av Sjundeå å:s vattendrags samt Pickalavikens ekologiska tillstånd klassas i detta nu som måttligt eller otillfredsställande, och om man granskar t.ex. näringshalterna under en längre period, är utvecklingen stigande. På grund av områdets omfattande diffusa belastning är det vanligtvis svårt att särskilja punktbelastningens inverkan annat än alldeles intill utsläppsplatserna. På tillståndet i Pickalaviken inverkar dessutom det allmänna läget i Östersjön och tillståndet i vattendragen påverkas i allt högre grad även av klimatförändringen. Genom samkontrollen får man viktiga uppföljningsdata under en lång period.
Punktbelastarna i Sjundeå å:s vattendrag och Pickalaviken, såsom avloppsvattenreningsverkens inverkan på vattnens kvalitet och organismer har kontrollerats som en samkontroll allt sedan 1970-talet. Från och med år 2017 har Sjundeå å:s och Pickalavikens samkontroller rapporterats i en gemensam rapport, vilket ger en helhetsbild av det allmänna tillståndet i området samt avloppsvattenbelastningens inverkan på åvattendraget och det mottagande havsområdet dit åvattnet rinner.
Punktbelastningen i området har minskat med början på 1990-talet och numera finns endast ett fåtal punktbelastare i Sjundeå å:s sidoflöden samt vid Båtvikens stränder i Pickalaviken. Största delen av näringsbelastningen i Sjundeå å:s vattendrag härstammar från den diffusa belastningen från åkrarna inom tillrinningsområdet. Punktbelastningens andel av den totala belastningen är liten, under åren 2014–2023 i medeltal 0,3–4,5 %. Den punktvisa kvävebelastningen är betydande inom kontrollområdet endast i Risubackaåns deltillrinningsområde (40 % av deltillrinningsområdets belastning). Även i Pickalaviken är den största belastningskällan den belastning som kommer från Sjundeå å. År 2023 var andelen direkt punktbelastning på Pickalaviken till följd av störningarna vid Finska Sockers reningsverk något större än under föregående år, men fortsättningsvis mycket liten (< 1,7 %) i förhållande till den belastnings som Sjundeå å hämtade.
LUVY jobbar tillsammans med områdets kommuner för att förbättra vattenkvaliteten i Sjundeå å och Östersjön. För att minska den diffusa belastningen och den inre belastningen i sjöområdena och förbättra tillståndet i Sjundeå å:s vattendrag har man skapat visionen En livskraftig och hinderfri Sjundeå å 2030 -vattendragsvision, som strävar till ett gott tillstånd i områdets vattendrag bl.a. med hjälp av olika vattendragsrestaureringsåtgärder. Dessutom verkar Kustvattenvisionen 2050 i området och den är en gemensam vägkarta för ett målmedvetet restaureringsarbete i Västra Nylands kustvatten. Restaureringen av kustvattnen har inletts på utvalda pilotområden, av vilka ett är Pickalaviken.
I Sjundeå å:s samkontroll år 2023 deltog Vichtis Nummela avloppsvattenreningsverk, Rosk’n Roll Oy Ab, Kiinteistö Oy Evitskogin Opisto och som frivillig Finska Socker Ab. I Pickalavikens samkontroll deltog Prysmian Group Finland Oy, Finska Socker Ab och Oy Lival Ab, Nordic Aluminium samt som frivillig Oy Pickala Golf Ab. Områdets kommuner Kyrkslätt, Lojo, Sjundeå och Vichtis deltog på basen av den allmänna uppföljningsskyldigheten av miljön.
Siuntionjoen vesistön ja Pikkalanlahden yhteistarkkailujen yhteenveto vuodelta 2023 >>
Tilläggsuppgifter:
Heidi Tanttu
vattendragssakkunnig
heidi.tanttu@luvy.fi
045 7884 2875
Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) är en oberoende samarbets- och sakkunnigorganisation i Västra Nyland. Syftet med föreningens verksamhet är, att främja vattenskyddet och med det nära sammanhängande allmänna miljöskyddet inom sitt verksamhetsområde.
Vi utför arbete som en del av Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverk!
Nätverket samlar områdets vattendragsrestaurerare och delar information om vattendragens tillstånd samt information om hur envar själv kan påverka tillståndet i sina närvatten.
