Välj en sida

Bild: Björnträsket i dimma.

I vattendragsvisionen En livskraftig och hinderfri Sundeå å 2030, som uppgjorts för Sjundeå å:s vattendrag, är målsättningen, att uppgöra restaureringsplaner för all sjöar inom avrinningsområdet, som är i dåligt skick, samt att inleda ett långsiktigt restaureringsarbete. 

Björnträsket i Sjundeå är grunt, omges av lerjordar samt fungerar som en genomströmningssjö. Sjöns tillrinningsområde är väldigt stort och inom det finns många sjöar, som är i ganska dåligt skick (t.ex. Enäjärvi sjö i Vichtis samt sjöarna Poikkipuoliainen, Tervalampi, Hepari och Petäjärvi). Genom att få restaureringsarbetet att avancera i dessa sjöar, inverkar det med tiden även positivt på tillståndet i Björnträsket. I den restaureringsplan, som uppgjorts inom ramen för Sjundeå å:s restaureringsprojekt, som koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY), föreslår man som restaureringsåtgärd i första hand, att man minskar den yttre belastningen, vårdfiske samt restaureringsåtgärder i fågelvattnen.

Björnträsket har under många år lidit av blågrönalgsblomningar, syrebrist, igenväxning samt ett fiskbestånd, som domineras av mörtfiskar. Dessutom har sjöns värde, som område för vattenfåglar, rasat. Det renade avloppsvattnet från Nummela reningsverk har letts till Risubackaån, som rinner ut i Björnträsket, allt sedan år 1976. Till följd av att reningstekniken har utvecklats, är avloppsvattnets betydelse i dagens läge ganska liten, trots, att de speciellt under sommaren, höjer sjöns kvävehalter. Inom sjöns avrinningsområde finns dessutom mycket åkrar. Sjön är också till sin natur frodig, men till följd av en alltför stor yttre belastning, har övergödningen tilltagit med åren och näringskedjan har blivit snedvriden. Björnträskets vattennivå har dessutom sänkts under 1800-talet. ”Björnträskets aktiva har fått sjöns nivå stabiliserad, då bottendammen förnyades under detta år”, berättar LUVY:s vattendragssakkunniga Katja Pellikka.  ”Då sjöns nivå under sommaren inte kan sjunka alltför lågt, dämpar det för sin del igenväxningen av sjön”, fortsätter Pellikka.

Sjöns ekologiska tillstånd har klassificerats som otillfredsställande. Man har avlägsnat vegetation från sjön genom slåtter och mörtfiskar har avlägsnats genom fiske. Dessutom har man muddrat diken, som rinner till sjön och Linkki-projektet har erbjudit avloppsvattenrådgivning till områdets fastigheter.

För uppgörandet av planen har man gått genom allt gammalt forskningsdata, som gäller vattnets kvalitet, bottendjur och vattenvegetation och dessutom har man undersökt sjöns växt- och djurplankton samt fiskbeståndet. Ytterligare har man modellerat sjöns inre och yttre belastning. På basen av undersökningsresultaten kan man konstatera, att Björnträskets vatten i dagens läge är näringsrikt och grumligt. Detta trots att näringsmängderna, som rinner till sjön via bäckarna, under årens lopp minskat klart. På basen av vattenproven, kan man konstatera, att sjön har en kraftig inre belastning. Björnträskets djurplankton är små och de stora vattenlopporna saknas nästan helt och de skulle kunna beta av alger effektivt. Fiskbeståndet i Björnträsket är starkt och mörtfiskdominerat. Sjöns bestånd av rovfisk är ändå starkt.

För att förbättra tillståndet i Björnträsket borde man få såväl den yttre som den inre belastningen reducerad. Man föreslår, att restaureringsarbetet fortsätter med en effektivering av vårdfisket samt genom att sprida jordförbättringsmedel på de åkrar som lätt slits (eroderar). Dessutom skulle det vara eftersträvansvärt, att bygga våtmarker och fåror i två plan. ”Man har också inom Sjundeå å-projektet färdigställt en våtmarksplan för Risubackaån, via vilken uppskattningsvis en tredjedel av den yttre belastningen på Björntrösket kommer” kompletterar Sjundeå å-projektets projektchef Anu Suonpää-Espinola. För att dämpa den inre belastningen bör man effektivera vårdfisket betydligt och rovfiskebeståndets tillstånd bör utredas. Vid restaureringsåtgärderna bör man beakta fågelvattenaspekten, eftersom en restaurering av sjön även påverkar vattenfågelbestånden positivt.

Sjundeå å 2030-projektet finansieras år 2020 av områdets kommuner: Vichtis, Lojo, Sjundeå, Ingå och Kyrkslätt samt Rosk’n Roll Oy Ab, föreningen Nylands friluftsområden och Västra Nylands vatten och miljö rf.  Miljöministeriet finansierar Sjundeå å 2030-projektet under åren 2020-2022 till 50 % av de förverkligade kostnaderna med medel från vattenskyddets effektiveringsprogram.

Tilläggsuppgifter:

Anu Suonpää-Espinola
projekt chef
LUVY
anu.suonpaa-espinola@luvy.fi
0505018237