Bild: Det frodiga Björnträsket som tar emot belastningen från Risubackaån sommaren 2024. (LUVY / Heidi Tanttu)
Sjundeå ås vattendrag, som rinner från Vichtis via Sjundeå ut i Östersjön belastas speciellt av diffus belastning, men även punktbelastningen syns lokalt i vattenkvaliteten. Punktbelastning riktas inom Sjundeå å och Pickalavikens kontrollområde till Risubackaåns källflöden, som rinner till Björnträsk, Stora Lonoks och Pickalaviken i Kantvik. I Kyrkåns område har belastningen som kommit till Kivikoskibäcken under de senaste åren huvudsakligen bestått av dagvatten.
Färska uppgifter gällande tillståndet i Sjundeå ås vattendrag och Pickalaviken framgår ur Västra Nylands vatten och miljö rf:s årliga samkontrollrapport (på finska). År 2024 var ett år med mera omfattande undersökningar, då man rapporterade utöver de årliga vattenkvalitetsundersökningarna även de biologiska och fiskeriekonomiska undersökningarna som gjorts åren 2021–2024.
Avloppsvattenbelastningen märks lokalt
Avloppvattenbelastningen märks i Sjundeå ås vattendrag i utsläppsområdet från Nummela reningsverk i Risubackaån. Vattenkvaliteten var tidvis dålig även i Risubackaåns övriga biflöden då det gäller parametrar som indikerar diffus belastning. Inom Risubackaåns område var bottenfaunans, kiselalgernas samt fiskbeståndets tillstånd det sämsta inom kontrollområdets strömmande vatten, vilket även påverkas av en ofördelaktig bottenkvalitet.
I Kivikoskibäcken i diket som rinner från Munka avfallscentral var vattenkvaliteten lokalt dålig, men effekten på vattenkvaliteten och bottendjuren längre ner i Kivikoskibäcken förblev liten. I Björnträskets nedre vattendrag kan man inte just särskilja punktbelastningens inverkan från den övriga belastningen: vattenkvaliteten vid de nedre provplatserna är i huvudsak i samma klass som i fårorna mellan de frodiga källsjöarna, där ingen punktbelastning förekommer. Vid jämförelsepunkterna i de mera skogsrika tillrinningsområdena var vattenkvaliteten bättre.
Hela områdets grad av belastning kan ses i tillståndet i sjöarna Björnträsk, Tjusträsk och Vikträsk. Dessa av naturen frodiga och lergrumliga sjöar lider av eutrofiering, syrebrist i djupvattnet, inre belastning samt algblomningar. Till exempel återspeglar de i Björnträsket undersökta parametrarna bottendjur, växtplankton, vattenvegetation och fiskbestånd ett eutrofierat – mycket eutrofierat tillstånd. Fisket i Björnträsket har minskat och fångsten av rovfiskarna såsom gädda och gös har minskat. Fångstarterna var typiska för en övergödd sjö.
Öringens tillstånd inger hopp
Sjundeå å är en av de få åar, som utmynnar i Finska viken, och i vilken en genetiskt differentierad, ursprunglig öringsstam förekommer. I Sjundeå ås vattendrag har man utfört betydande restaureringsåtgärder som gynnar vandringsfiskarnas rörelser och fortplantning samt en del flyttningsutplanteringar vars positiva inverkan på öringens yngelproduktion och levnadsområdets utvidgning redan kan noteras.
Tillståndet i Pickalaviken påverkas mest av den belastning som kommer från Sjundeå å
Vid kontrollen av Pickalaviken kunde man på vårvinter 2024, då nederbörden och mängden smältvatten var stor, se en tydlig effekt långt ut i Pickalaviken, av det grumligare, näringsrikare samt saltfattigare vattnet, som kommer via Sjundeå å. Utanför Kantvik var bakteriemängderna, den kemiska syreförbrukningen och näringshalterna tidvis förhöjda, vilket kan tyda på effekter av avloppsvatten, men mera allmänt kunde inte några effekter på Pickalaviken särskiljas. A-klorofyllhalterna och växtplanktonresultaten återspeglar för hela området ett otillfredsställande–dåligt tillstånd. Bottenfaunan var sämst utanför Kantvik i gyttjebottnen på 10 m djup, medan det rikligaste och mest mångsidiga bottendjursförekomsterna hittades på provlinjen på mera hårt botten i den yttre skärgården. På basen av fiske-enkäten har gösfångsten ökat en aning, men den var endast en femtedel av fångsten i början av 2000-talet.
En stor del av Sjundeå ås vattendrags samt Pickalavikens ekologiska tillstånd är för närvarande klassificerat som måttligt–otillfredsställande. Den största belastningskällan i Sjundeå å området utgörs av åkerodlingen och punktbelastningens andel av totalbelastningen är i huvudsak liten, men i Risubackaåns deltillrinningsområde är andelen speciellt gällande kvävet betydande. Av Pickalavikens belastning är den direkta punktbelastningen lite jämfört med den belastnings som Sjundeå å hämtar till havsområdet, trots att andelen år 2024 var större än normalt till följd av en störning som inträffade i reningen av avloppsvatten. Även väderförhållandena inverkar på variationerna i vattenkvaliteten inom området. Under åren 2021–2024 var vårarna regniga eller så förekom mycket smältvatten och somrarna var i huvudsak varmare än i medeltal.
Även allmänläget i Östersjön syns i Pickalaviken
I sin helhet påverkas Sjundeå ås vattendrag och Pickalaviken kraftigt av diffus belastning och punktbelastningens inverkan på vattenkvaliteten och organismerna är svåra att särskilja från den övriga belastningen annat än i närheten av utsläppsplatserna. Utvecklingen av tillståndet i de kontrollerade vattendragen påverkas också av faktorer, som sammanhänger med klimatuppvärmningen, samt i den rätt öppna Pickalaviken även av Östersjöns allmäntillstånd. Man har allt sedan 1970-talet följt med punktbelastarnas såsom avloppsvattenreningsverkens inverkan på vattenkvaliteten och organismerna i Sjundeå ås vattendrag samt Pickalaviken med hjälp av de olika aktörernas samkontroller. LUVY utför tillsammans med områdets kommuner och lokala företag och samfund ett arbete för att förbättra vattenkvaliteten i Sjundeå å och Östersjöns kustvatten. Läs mera: Sjundeå å:s skyddsarbete fortsätter: kommunerna och företagen stöder restaureringen av det unika vattendraget – LUVY
I samkontrollen av Sjundeå å:s vattendrag under åren 2021–2024 deltog Nummela avloppsvattenreningsverk i Vichtis, Rosk’n Roll Oy Ab, Kiinteistö Oy Evitskogin Opisto, tillståndsinnehavarna för tagande av bevattningsvatten från Sjundeå å och som frivilliga Suomen Sokeri Oy. I samkontrollen av Pickalaviken deltog Prysmian Group Finland Oy, Suomen Sokeri Oy och Oy Lival Ab, Nordic Aluminium samt som frivilliga Oy Pickala Golf Ab. Områdets kommuner Kyrkslätts kommun, Lojo, Sjundeå och Vichtis deltog på basen av den allmänna uppföljningsskyldigheten av miljön.
Siuntionjoen vesistön ja Pikkalanlahden yhteistarkkailujen yhteenveto vuosilta 2021–2024 – LUVY
Tilläggsuppgifter:
Heidi Tanttu
vattendragssakkunnig
heidi.tanttu@luvy.fi
045 7884 2875
LUVY – redan ett halvt sekel av samarbete för vattendragen i Västra Nyland!
I år fyller Västra Nylands vatten och miljö rf 50 år. LUVY har under fem årtionden utvecklats till den främsta experten då det gäller områdets vattendrag, en betydande producent av forsknings- och sakkunnigtjänster samt en aktiv vattendragsrestaurerare. Vår målsättning har dock förblivit densamma: vi förbättrar tillståndet i vattendragen i Västra Nyland tillsammans med våra samarbetspartners. Välkommen med!
Vi utför arbete som en del av Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverk!
Nätverket samlar områdets vattendragsrestaurerare och delar information om vattendragens tillstånd samt information om hur envar själv kan påverka tillståndet i sina närvatten.
