Gångbron som byggts ovanför Billnäs kraftverks övre kanal har en viktig funktion då det gäller att styra fisken till fiskvägen. Då fisken, som vandrar nedåt i ån styrs till fiskvägen i stället för in i kraftverkets turbiner, minskar dödligheten förorsakad av kraftverket. På bilden kan man på bägge sidor av gångbron se även antennerna som hör till de flytande PIT-räknarna, som använts vid undersökningen av fiskens vandring nedströms. Bilden är tagen 10.5.2023. (LUVY / Juha-Pekka Vähä)
Västra Nylands vatten och miljö rf:s undersökning visar, att dödligheten bland fisken, som vandrar nedströms i Svartån i Raseborg, halverades som en följd av den styranordning som styrde fisken vid Billnäs kraftverksdamm. Vandringen i åar nedströms är en del av vandringsfiskarnas livscykel och den är lika viktig som den då fisken stiger från havet för att leka. Förutom att kraftverksdammarna förhindrar fisken att stiga i ån, förorsakar de även död för de fiskar som är på väg nedåt speciellt om de hamnar att simma genom kraftverkets turbiner. Resultaten från det utvecklings- och forskningsarbetet, som gjorts i Svartån för att underlätta fiskens vandring nedåt, är de första i sitt slag i Finland.
Västra Nylands vatten och miljö rf har tillsammans med Raseborgs stad, Karisåns-områdets kommuner samt övriga samarbetspartners undersökt och förbättrat vandringsfiskarnas vandringsmöjligheter förbi dammarna i Svartån i Raseborg med början år 2015. Inom MUSKALAT-projektet, som koordinerats av LUVY och om avslutades på hösten, fick man goda resultat från utvecklingsarbetet gällande konstruktionerna för fiskens vandring nedströms, då undersökningen visade att åtminstone var tredje fisk, som är på väg nedåt använde Billnäs fiskväg i stället för kraftverkets turbiner. Fiskvägarna vid kraftverksdammarna i Billnäs och Åminnefors togs i bruk år 2020 för att göra det möjligt för fisken att vandra uppströms. Ett år senare byggde man en gångbro i den övre kanalen vid kraftverket i Billnäs och under den installerades en styrridå förr att leda fiskarna som var på väg nedströms till fiskvägen i stället för in i turbinerna.
Under år 2023 utvecklades konstruktionen ytterligare och styrridån installerades delvis på nytt. Samtidigt undersökte man olika styrlösningar samt anordningar för att locka fiskarna till fiskvägen. Vid undersökningen av nedåtvandringen år 2023 släppte man i fem olika partier ut totalt tusen vandringsyngel av lax som märkts med PIT-mikrochips. Med hjälp av antenner, som placerats utanför fiskvägen och turbinkanalerna fick man information om fiskarnas val av rutt dvs. via fiskvägen eller turbinerna. Det förekom variationer i försöksarrangemangen mellan de olika frisläppta partierna såsom strömningsförhållandena samt belysningen vid fiskvägens mynning, för att göra den mera lockande.
Undersökningen kund för första gången i Finland påvisa, att man kunde styra fiskarna så att de använde fiskvägen som vandringsled även då de vandrade nedströms: av de undersökta fiskarna valde 34 % fiskvägen. Variationer mellan de olika fiskpartierna förekom emellertid då det gällde huruvida de valde fiskvägen (15-45 %). Genom att belysa fiskvägens mynning med starkt ljus och en vit skiva kunde man under utmanande flödesförhållanden öka mängden fisk som valde fiskvägen med 55 % jämfört med läget då mynningen inte var belyst.
Den information och det utvecklingsarbete gällande vandringen nedström som fås är viktig för återupplivandet av vandringsfiskbeståndet i utbyggda åar, eftersom fiskarnas dödlighet i kraftverkens turbiner kan vara hög. I Billnäs kraftverket var dödligheten utgående från tidigare undersökningar till och med 56 % (2021), men med hjälp av nedvandringskonstruktionen och belysningen fick man dödligheten förorsakad av Billnäs kraftverk halverad (28 %).
“Undersökningsresultaten gladde och även överraskade en aning positivt. Vi misstänkte, att lyckas man månne styra fiskarna till fiskvägen, men resultaten visar, att det är möjligt och en ganska stor del av fiskarna med hjälp av styranordningar kan undvika att hamna i turbinerna”, säger projektchef Juha-Pekka Vähä från LUVY som fungerat som dragare av projektet.
På basen av tidigare undersökningar som gjorts i Svartån, förekommer det skillnader i dödligheten mellan kraftverken. Till exempel Kaplan turbinen i kraftverket i Åminnefors är betydligt skonsammare mot fisken än turbinerna i Billnäs (dödligheten endast 4 %).
Svartån erbjuder utmärkta förhållanden för att studera, utveckla och öka kunskapen om anordningar som förbättrar fiskars passage. Det är knappt om erfarenheter av nedvandringskonstruktioner vid Finlands kraftverk. Billnäs nedvandringskonstruktion, genomförd av staden Raseborg, är den första i Finland som konstaterats fungera. Återställningsarbetet för vandringsfiskarna i Svartån görs i samarbete med regionens kommuner som en del av Västra Nylands vatten och miljö rf:s (LUVY) koordinerade vision Laxfiskarna till Karisån-vattendragsvisionen.
Tilläggsuppgifter om återinförandet av Laxfiskarna på webbsidorna: Laxfiskarna till Karisån 2030 – Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY)
Tilläggsuppgifter:
Juha-Pekka Vähä (anträffbar till och med 18.12)
projektchef
juha-pekka.vaha@luvy.fi
040 7750 7727
MUSKALAT-projektet finansieras av Laxfiskarna till Svartån-visionens avtalsfinansiärer: Raseborg, Lojo, Vichtis, Högfors, Loppis och LUVY. Dessutom finansieras projektet av Ekenäs-Pojo fiskeriområde. Projektets totalkostnad är 172 714 €. Projektet får finansiering från Jord- och skogsbruksministeriets NOUSU-program motsvarande 50 % av de förverkligade kostnaderna.
Laxfiskarna till Svartån-vattendragsvision: Svatråns vattendrag och dess tillrinningsområden är i gott ekologiskt tillstånd, flodpärlmusslans och laxfiskarnas naturliga livscykel är tryggad och rekreationsmöjligheterna i vattendraget har blivit mångsidigare.
Vi utför arbete som en del av Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverk!
Nätverket samlar områdets vattendragsrestaurerare och delar information om vattendragens tillstånd samt information om hur envar själv kan påverka tillståndet i sina närvatten.
