Tredje året börjar för sjöpiloten i Veikkola

Perälänjärvi 2019 (LUVY / Arto Muttilainen)

Översiktsrapporten för restaureringsarbetet och forskningen år 2019 är klar. Restaureringsarbetet fortsätter under år 2020.

Den inre belastningen i Veikkolas sjöar begränsades genom intensivfiske med not i Kalljärvi. Fångsten uppgick till sammanlagt 3760 kg (59 kg/hektar). Utgående från ett stickprov av fångsten, bestod denna av braxen, mört och en del björkna. Karpfiskarna utgjorde tillsammans 77 % av den totala biomassan, så vårdfisket fokuserade på de rätta arterna. Nivån på den inre belastningen bedömdes genom att hämta vattenprov från sjön och det konstaterades att särskilt Kalljärvi led av en ganska kraftig inre belastning. Vid inre belastning återförs de näringsämnen som fallit till botten av sjön till vattenmassan och bidrar med växtkraft åt alger.

År 2019 påbörjades en mätning av dagvattnets andel av den totala belastningen i sjöarna och den här karteringen fortsätter år 2020. Dessutom undersöktes näringsflödet i vattenfårorna mellan sjöarna. Minskning av den yttre belastningen konstaterades viktig i den restaureringsplan som blev färdig år 2008, och vars åtgärdsförslag började förverkligas år 2019. Kommunen närmade sig de fastigheter som inte anslutit sig till avloppssystemet och uppmuntrade dem att ansluta sig. Dessutom hade kommunen ett karterings- och rådgivningsprojekt för häststall, som sträckte sig ända till avrinningsområdena för sjöarna i Veikkola.

Näringsvävens uppbyggnad utreddes genom undersökningar av växt- och djurplankton samt fiskbestånd. Artsammansättningen av växtplankton i Perälänjärvi och Lamminjärvi var ganska mångsidig och skadliga blågrönalger förekommer endast i små mängder. I Kalljärvi var mängden växtplankton mycket stor och det förekom mycket blågrönalger bland arterna. Bland djurplanktonen saknas de stora vattenlopporna nästan helt i alla tre sjöarna. Vattenloppor betar på växtplankton, så en riklig förekomst av dem skulle minska mängden alger. Ett av huvudmålen med vårdfiske är också, förutom att minska mängderna näringsämnen och fisk som dammar upp sjöbottnen, att minska antalet karpfisk som äter vattenloppor.

Utgående från undersökningen av fiskbeståndet som gjordes med översiktsnät, var sjöns ekologiska tillstånd i Perälänjärvi måttligt, gott i Lamminjärvi och otillfredsställande i Kalljärvi. I Perälänjärvi och Kalljärvi var ca 75 % av fiskbeståndet karpfiskar, men i Lamminjärvi endast aningen mer än hälften. Enhetsfångsten i Kalljärvi var mycket stor, så behovet av intensivfiske i sjön fortsätter. I grunda Perälänjärvi prövades förutom nätfiske också fiske med mjärdar under karteringen. Erfarenheterna var positiva.

Under år 2020 fortsätter Veikkolas sjöpilot med åtgärder mot både inre och yttre belastning samt med klargörande undersökningar. De klargörande undersökningarna kommer att användas som stöd till fortsatta restaureringar. År 2019 finansierades restaureringen av Kyrkslätt kommun och Nylands NTM-central. I restaureringens styrningsgrupp finns representanter från: a: Nylands NTM-central, Kyrkslätts Vatten, Kyrkslätts kommuns miljöskydd, Kyrkslätts byggnads- och miljönämnd samt nämnden för samhällsteknik och kommunstyrelsen, Kyrkslätts kommunteknik, Delägarlaget Veikkolan Vedet, Kirves ry och LUVY.

Rapport 817/2019 Veikkola vattendragsprojekt år 2019. Årsrapport.

Tilläggsuppgifter: