Pojoviken i oktober 2021. (LUVY / Arto Muttilainen)
Kontrollresultaten från samkontrollerna av Hiidenvesi-området, Lojo sjö området samt Svartån, Pojoviken och Ekenäs havsområde granskades för andra gången i en gemensam kontrollrapport. Rapporten täcker en stor del av Karisåns tillrinningsområde från Pyhäjärvi sjö i Högfors via Svartån ända ut till havsområdet utanför Ekenäs. I rapporten presenteras resultat gällande vattenkvalitet, bottendjur, fiskbestånd, växtplankton samt vattenvegetation under åren 2018–2021. För samkontrollen av Hiidenvesi sjö presenteras resultaten för perioden 2019–2021.
Samkontrollernas uppdragsgivare är de punktbelastare, som verkar inom området och som har en skyldighet att kontrollera vattendragseffekterna av sin verksamhet. Dessa var inom Hiidenvesi-området Vihdin Vesi, Högfors vattentjänstverk och Hopeaniemi Resorts. I samkontrollen av området kring Lojo sjö deltog Lojo stads två avloppsvattensreningsverk Pitkäniemi och Peltoniemi samt Sappi Finland Operations Oy, Gerknäs pappersfabrik. I havsområdet deltog Raseborgs Vattens Karis-Pojo reningsverk och Skeppsholmens reningsverk i Ekenäs samt Hangö hamn (Koverhar hamn). Dessutom har följande aktörer deltagit frivilligt i kontrollerna: miljövårdsenheterna i Vichtis, Högfors och Lojo, Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster HRM och Geberit Production Oy (IDO Badrum Ab).
De frodigaste områdena inom samkontrollområdena är Hiidenvesi Kirkkojärvi och fjärden Mustionselkä, minst frodiga är Lojo sjös Karislojofjärden samt Ekenäs havsområde. Under 2000-talet har totalkvävehalterna i huvudsak sjunkit i vattendragen inom Karisåns tillrinningsområde. Totalfosforhalterna har huvudsakligen hållits oförändrade eller så har de i de i en del av de mest frodiga områdena stigit en aning. Enligt VEMALA-modellen är punktbelastningens andel av den totala belastningen av fosfor i den nedre delen av Karisåns vattendrag i medeltal (åren 2012–2021) ca 12 % och av kvävebelastningen 17 %. Den mest betydande källan till den diffusa belastningen inom samtliga samkontrollområden är åkerodlingen samt den naturliga avrinningen från skogar och åkrar.
Inom Hiidenvesi och Lojo sjö samkontrollområdena kunde man tidvis konstatera en inverkan av punktbelastningen under kontrollperioden på 3–4 år liksom man gjort under föregående omfattande kontrollperiod. Det handlade närmast om tillfälliga effekter i närheten av punktbelastarna. Det är ofta svårt att särskilja punktbelastningen från den diffusa belastning, som kommer via Svartån till Pojoviken liksom i Dragsviksområdet utanför Ekenäs, där områdets diffusa belastning är kraftig.
“Under kontrollperioden var är det värt att nämna det exceptionellt milda och regniga årsskiftet 2019-2020, vilket medförde bl.a. en kraftig grumling av ytvattnen i hela vattendraget. Det är intressant att se hur exceptionella väderförhållande i framtiden, såsom milda och regniga vintrar och långa heta perioder sommartid, kommer att förekomma och på vilket sätt det påverkar vattendragen på lång sikt. Å andra sidan innebar den isfria vinter 2020, att syreläget förblev gott under hela vintern i de undersökta djupområdena i vattendragen. Enda undantaget var Sällviksdjupet i Pojoviken” funderar vattendragssakkunniga Tiina Asp.
“Den täckande information om vattendragens tillstånd, som fås genom samkontrollerna är mycket värdefull, då man utvärderar klimatförändringens inverkan på tillståndet i vattendragen och utvecklingen ” tillägger Tiina Asp.
På basen av de biologiska parametrarna var situationen gällande bottendjuren försämrad i Aurlahti och på fjärden Isoselkä, vattenkvaliteten påverkas även av vattnen, som kommer från åarna Mummenjoki och Väänteenjoki. I ån Vanjoki och sjön Hiidenvesi hade situationen bland bottendjuren hållits oförändrad från år 2018 till år 2021 och rentav förbättrats till vissa delar. I havsområdet hade bottendjurssituationen på många provplatser förbättrats sedan år 2017, men i Pojovikens innersta del är situationen fortsättningsvis dålig. På basen av vegetationsundersökningarna år 2019 hade andelen övergödningsindikerande vegetationen ökat på en del platser sedan år 2013 och även i Lojo sjö kunde man notera en liknande utveckling och man kunde konstatera att de arter som indikerar karga förhållanden hade minskat.
Växtplankton dominerades år 2021 i Hiidenvesi sjö av blågröna alger, vilket är ett tecken på övergödning. I Lojo sjö hade andelen blågröna alger hållits liten och resultaten indikerar mesotrofi. På asen av undersökningen av fiskbestånden i Hiidenvesi sjö, kan den dåliga vattenkvaliteten och frodigheten i Kyrksjön och Svartåfjärden ses som bl.a. ökade mörtfiskmängder, vilket enligt fiskerienkäten även stör rekreationsanvändningen av sjön. Även i Lojo sjös frodigaste områden Aurlahti och Ristiselkä konstaterade man, att mörtfiskarna har ökat jämfört med undersökningsresultaten från tidigare år. I de övriga områdena kunde man inte konstatera några betydande förändringar. I Pojoviken har situationen i fiskbeståndet på lång sikt försämrats en aning till följd av övergödningen medan rovfiskarnas andel i Skeppsholmen området har ökat och abborren är den vanligaste arten i området. Allmänt taget domineras fiskbeståndet i Skeppsholmens område fortsättningsvis av mörtfiskar, vilket är typiskt för frodiga vattendrag.
Publikation:
Tilläggsuppgifter:
Tiina Asp
vattendragssakkunnig
tiina.asp@luvy.fi
045 7750 7726
Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) är en oberoende samarbets- och sakkunnigorganisation i Västra Nyland. Syftet med föreningens verksamhet är, att främja vattenskyddet och med det nära sammanhängande allmänna miljöskyddet inom sitt verksamhetsområde.
Vi utför arbete som en del av Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverk!
Nätverket samlar områdets vattendragsrestaurerare och delar information om vattendragens tillstånd samt information om hur envar själv kan påverka tillståndet i sina närvatten.
