Vattendragskontrollen i Hangö havsområde och Bengtsårområdet gjordes år 2018 enligt det mera omfattande programmet, som görs vart fjärde år, och som utöver de årliga vattenanalyserna även omfattar en bottendjursundersökning och en undersökning av vattenvegetationen. År 2018 gjordes även en fiskeriekonomisk undersökning.
Kontrollskyldiga år 2018 var Hangö vatten- och avloppsverk (Hangö Vatten affärsverk), Hangon Puhdistamo Oy, Hangö stad (Hangös stängda soptipp). Oy Forcit Ab och Hangö hamn. ViskoTeepak Oy Ab:s kontrollskyldighet upphörde år 2017, och undersökningarna år 2018 fungerade närmast som en efterkontroll.
Av punktbelastningen år 2018 leddes största delen ut i söder om Hangöudd. Om man ser till de olika belastningsfraktionerna handlade det om 96-100 % under år 2018. Avloppsvattenmängden från Stormossens reningsverk utgör volymmässigt den största delen (ca 64 %) av den totala mängden, som leds ut i Hangöområdet. Beträffande den syreförbrukande belastningen, har vissa variationer förekommit under de senaste åren och efter år 2015, då den syreförbrukande belastningen var den minsta, som noterats, har belastningen igen vuxit något.
Ur havets synvinkel är punktbelastningens näringsbelastning mycket väsentlig. De största enskilda punktbelastarna är Hangon Puhdistamo Oy samt Hangös Stormossens reningsverk. De står för totalfosforbelastningen i sin helhet och då det gäller kvävet är andelen över 99 %. Den totala fosforbelastningen var åren 2016-2017 klart större än tidigare (7 kg/d), men belastningen år 2018 sjönk tillbaka till nivån 3 kg/d. Då det gäller kvävet har trenden varit stigande fram till år 2002, varefter en minskning har kunnat noteras fram till de allra senaste åren, då belastningen hållits rätt konstant på nivån 200 kg/d.
Norr om Hangö har kvävebelastningen från Oy Forcit Ab varit betydande, men efter år 2002 har belastningen minskat kraftigt efter det, att man börjat frakta bort de kvävehaltiga fraktionerna. År 2018 var Forcits kvävebelastning ca 1,4 kg/d då den ännu år 2002 var över 40 kg/d. Kvävebelastningen från ViskoTeepak Oy Ab har i ett längre perspektiv sjunkit klart, och på hösten 2014 upphörde ViskoTeepaks punktbelastning helt i vattnet norr om Hangö, då avloppsvattnet började ledas till behandling i Stormossens reningsverk i Hangö.
Hangö södra havsområde
Som en följd av de goda omblandningsförhållandena är avloppssvattenbelastningens direkta inverkan på vattenkvaliteten i allmänhet lindrig. Belastningen syns närmast som något förhöjda ammoniumkvävehalter och halter av fekala bakterier i ytvattnet. Tydligast märks belastningen vintertid, då havet är isbelagt. Vintrarna har allt sedan 1990-talet varit mycket varierande och under många vintrar har det förekommit väldigt lite is eller ingen is över huvudtaget. På vintern 2018 var även det södra havsområdet täckt av tjock is i februari-mars. Effekterna från avloppsvattenbelastningen har sällan varit noterbar, som direkta förändringar i vattenkvaliteten söder om Hangö. Detta gäller även vattenområdet söder om Tulludden där man under de senaste åren följt med eventuella effekter från Hangös yttre hamn.
Stormossens avstjälpningsplats
De direkta vattendragseffekterna från den stängda soptippen har under de senaste åren varit lindriga. I viss mån slipper eventuellt smutsvatten ännu att tränga genom den jordvall, som byggts mellan soptippen och utfallsdiket, men den diffusa belastning, som förekommer utmed bäcken, försämrar vattenkvaliteten nedströms klart mera än den stängda soptippen. Vattnets hygieniska kvalitet har tidvis varit dålig i bäckens nedersta del trots att situationen genast nedanför soptippen har varit relativt god. Till följd av att vattenmängderna, som når havet via bäcken, är rätt små under största delen av året, har man endast vid ett fåtal tillfällen kunnat konstatera lindriga belastningseffekter i form av förändringar i vikens vattenkvalitet. Man har under de senaste åren kunnat notera en förbättring av bäckens vattenkvalitet, men år 2018 förekom det igen rätt mycket indikatorbakterier i bäckens nedre del.
Hangö norra havsområde
Norr om Hangö förekommer inte längre egentlig punktbelastning. Vattnets omblandningsförhållanden är goda även inom detta delområde. Bottenfaunan har hållits i stort sett oförändrad och rätt mångsidig, men inte riktigt lika mångsidig som söder om udden. Liksom i havsområdet söder om Hangö förekommer inte syreproblem i de djupare områdena. På basen av vattenvegetationen är det norra havsområdet en aning frodigare än det södra, men på basen av vattenvegetationsundersökningen verkar det som om situationen har förbättrats något. På basen av fiskeförfrågan är läget ungefär detsamma som söder om Hangö.
Området utanför Forcit
Utanför Forcit märks belastningen från fabriken numera ytterst sällan som direkta förändringar i vattenkvaliteten. Inte ens vintertid har man kunnat konstatera effekter under isen. Den största förändringen skedde i början av 2000-talet då fabrikens kvävebelastning sjönk till en bråkdel av vad den varit tidigare. Syresituationen i djupvattnet har i regel varit bra trots att en rätt klar nedgång i syrehalterna kan noteras under slutet av sommarn.
Några större förändringar har inte skett i vegetationen i området. Grönslick och blåstång dominerar även här och på basen av vegetationen har läget förbättrats en aning. Tarmtången som indikerar övergödning var tidigare rätt allmän i området men påträffas numera ytterst sällan. De uppmätta klorofyll-a halterna har i allmänhet varit något högre än i det övriga havsområdet norr om Hangö, men variationerna mellan de olika åren har varit rätt stor.
Områdets bottenfauna är rätt mångsidig speciellt på 2–10 m djup och några större förändringar kan inte noteras jämfört med år 2014. I de djupare områdena (14–19 m) förekom ibland en klar svavelvätelukt vilket indikerar att syreförhållandena var rätt dåliga, vilket även kunnat märkas i bottenfaunan. T.ex. östersjömusslan minskade då, men mängderna har stigit klart såväl år 2014 som år 2018.
Provfiskets fångst utgjordes huvudsakligen av abborre, mört och gers. Björknan var vanligare än söder om Hangö och vid Tvärminne. Jämfört med resultaten från år 2014, verkar det som om situationen förbättrats något eftersom abborfiskarnas andel har ökat. Även mängden stora rovabborrar har ökat.
Bengtsår området
Bengtsår området är det mest problematiska delområdet. De allvarliga syreproblemen är årligen återkommande. Under sommaren tar syret slut eller minskar kraftigt i områdets djupare delar. Detta syns även i bottenfaunan, som är klart rubbad och fåtalig i områdets djupare delar. Dessutom leder syreproblemen till det, att närsalter, som är bundna till bottensedimenten, börjar frigöras till vattnet och på det sättet höjs djupvattnets närsaltshalter med flera tiotal gånger. Denna inre eutrofiering är beklaglig för vattendraget, eftersom den ökar vattendragsbelastningen. Kvävebelastningen från ViskoTeepak Oy Ab har på lång sikt minskat fram till det, att den upphörde helt på hösten 2014. Även i vattendraget kan man märka en lätt minskning av kvävehalterna jämfört med situationen på 1980-talet, men i övrigt kan man inte märka några större förändringar i vattenkvaliteten. Variationer förekommer mellan de olika åren och årstiderna, men klara förändringar, som skulle kunna förknippas med avloppsvattenbelastningen, kan inte skönjas. Den positiva belastningsutvecklingen har emellertid kunnat iakttas, som en viss förändring i vattenvegetationens artsammansättning. Blåstångsbestånden har under 2000-talet varit rikliga och i rätt bra skick. Påväxten av andra alger är dock rikligare i Bengtsårområdet jämfört med det övriga undersökningsområdet. Den tidigare mycket vanliga eutrofieringsindikerande tarmtången har däremot minskat kraftigt under 2000-talet. Områdets kroniska syreproblem är emellertid ett tecken på att områdets återhämtning går långsamt. Undersökningarna år 2017 var ViskoTeepak Oy Ab: sista obligatoriska undersökningar. De omfattande undersökningarna år 2018 utgjorde som en efterkontroll av effekterna från fabriken.
Allmänt kan man konstatera, att beträffande punktbelastningen har 1990-talets positiva utveckling bromsats upp och i området söder om Hangö har belastningen hållits på ungefär samma nivå under de senaste åren. Norr om Hangöudd har trenden däremot varit mera positiv då belastningen från Forcit numera är ganska liten och belastningen från ViskoTeepak har upphört helt. Med tanke på eutrofieringen är de stora kväveutsläppen söder om udden beklagliga. Med beaktande av, att kväve är det miniminäringsämne, som mest reglerar algtillväxten i våra kustvatten, är det illa att kvävebelastningen är så stor. Tillståndet i vattendraget söder om Hangö är trots allt ganska bra, vilket är en följd av de goda omblandningsförhållandena i havet och några syreproblem i de djupare områdena förekommer inte. Ett alarmerande tecken på den ökande allmänna övergödningen är de allmänt förekommande kraftiga massförekomsterna av blågröna alger. Under senare hälften av juli månad 2018 förekom åter igen stora mängder blågröna alger i det öppna havsområdet söder om Hangö. Även i det norra havsområdet förekom stora mängder blågröna alger i augusti och även Bengtsårområdet uppvisade rätt rikliga förekomster av blågröna alger i augusti. En bidragande orsak till de återkommande algproblemen är visserligen även Östersjöns allmänna tillstånd och det påverkas i sin tur även av belastningen i Hangö området.
Tilläggsuppgifter:
Ralf Holmberg
vattendragssakkunnig
LUVY
ralf.holmberg(at)luvy.fi
0445285010
