Vid åkerenstillfället undersökte man åkerns växtskick samt diskuterade om markförbättringsmedlen. (LUVY / Miina Rautiainen)
Åkerrenstillfället, som arrangerades av LUVY, lockade över tio jordbrukare i april till Tampaja gård i Kyrkslätt för att diskutera om markförbättringsmedel. På den soluppvärmda gårdsplanen fick man höra om medlens lämplighet på olika åkerskiften och efter det gick man för att undersöka växtskicket på den intill liggande åkern.
Förutom att markförbättringsmedlen förbättrar markens växtskick binder de näringsämnen och markpartiklar till åkern i stället för att sköljas ut i vattendraget.
Niklas Grönroos från NTM-centralen berättade om Kipsi-projektet, som nu sprider sig från Egentliga Finland till att beröra hela den finska kusten.
Via den nya webbsidan går det enkelt att ansöka om gratis gipsbehandling för lämpliga åkerskiften. Webbplatsen öppnas under våren 2022. Samtidigt blir det möjligt att även ansöka om gratis rådgivningstjänster, som ordnas av Pro Agria i anslutning till Kipsi-projektet.
Odlaren är själv ansvarig för spridningen av gipset samt planeringen, som sammanhänger med den, och för huruvida behandlingen lämpar sig för de egna åkerskiftena. Det är till exempel inte möjligt att sprida gips på grundvattenområden, Natura-områden eller inom avrinningsområdena till sjöar större än 1 ha och vars uppehållstid för vattnet är över 10 dygn. Runt de hushållsvattenbrunnar, som ligger på en åker, lämnar man en obehandlad zon på 30-100 m från brunnen. Dessutom kan spridningen av gips begränsas av åkerns dåliga magnesium- eller kaliumtillstånd. Vid naturenlig odling lämpar sig inte gips på grund av dess industriella tillverkningsprocess. Man kan kolla lämpliga åkrar från NTM-centralens karttjänst.
”Den bästa tidpunkten för spridning av gips är strax före sådden eller efter tröskningen”, säger Grönroos.
Husbonden Anton Hentinen på Tampaja gård berättade, att han som bäst funderar på hur man kunde få gårdens lönsamhet att öka. För det ändamålet har man gjort markkartering på åkrarna. Vid hästgården har man alltid använt hästgödsel för gödslingen och på gården bildas gödsel långt över det egna behovet, rentav 1 000 m3 per år. På grund av det och odlingen av vall har åkrarna låga fosfor- och kaliumhalter.
Husbonden på Vierelä gård och representanten för Soilfood, som säljer markförbättringsmedel, Mika Malin, gav tips om lämpliga markförbättringsmedel.
“Åkrar som har ett lågt pH-värde tål kalk bra. Lerjordarnas förmåga att lagra näringsämnen kan igen förbättras genom att öka mullhalten till exempel med hjälp av näringsfibrer och hästgödsel”
Med hjälp av näringsfibrer får man snabbt mullhalten att stiga. Den kan spridas på vallen eller stubben. Innan man bearbetar in fibern bör man vänta två veckor, så att inte träfibern tar kväve från växterna, då den bryts ner. Strukturkalk å sin sida bör bearbetas ner i åkern inom två dagar från det att det spridits ut.
“En bra planering lönar sig alltid, då drar man hem nyttan” säger Malin. Evenemanget arrangerades av följande projekt, som koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY): Veikkola vattendragsrestaurering, VALUME, LUMME, Sjundeå å 2030 och Hiidenvesi restaurering.
Tilläggsupppgifter:
Veikkola vattendragsrestaureringsprojekt finansieras under åren 2023–2024 av Kyrkslätts kommun och Kyrkslätts Vatten. Miljöministeriet finansierar projektet med medel från vattenskyddets effektiveringsfond med 50 % av de förverkligade kostnaderna.
I projektet Vattenbehandlingen i västra Nylands jord- och skogsbruksområden – VALUME planerades och förverkligades åtgärder för att förbättra vattenhushållningen på jord- och skogsbruksområden inom Västra Nyland.
Projektet finansierades av kommunerna Ingå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Sjundeå, Vichtis, och Loppis via Hiidenvesi restaureringsprojekt och vattendragsvisionen Sjundeå å 2030. Avtalsfinansiärerna för Hiidenvesi restaureringsprojekt var dessutom Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster HRM, Karjaanjoen vesistön kalatalousalue och Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY). Projektet finansierades av jord- och skogsbruksministeriet samt miljöministeriet som en del av projektbidragen gällande projektet Främjandet av hållbar vattenhushållning inom jord- och skogsbruket. Bidragen administrerades av Norra Österbottens NTM-central.
LUMME-projektet verkställer åtgärder för att kontrollera belastningen från jord- och skogsbruket, följer upp restaureringsåtgärdernas effekt samt bjuder på aktuell information om vattenskyddsåtgärder och dess stödformer till regionens jord- och skogsbruksaktörer.
Projektet finansieras via de regionala vattendragsvisionerna Laxfiskarna till Svartån 2030, En livskraftig och hinderfri Sjundeå å 2030 och Kustvattenvision 2050 och via projektet Hiidenvesi restaurering av kommunerna Lojo, Raseborg, Vichtis, Kyrkslätt, Högfors, Sjundeå och Ingå. Därtill finansieras Hiidenvesi-projektet av Helsingforsregionens miljötjänster HRM, fiskeriområdet Karjaanjoen vesistön kalatalousalue. Miljöministeriet finansierar projektet med medel från vattenskyddets effektiveringsprogram med en andel på 50 % under åren 2022–2024.
Vattendragsvisionen för Sjundeå å 2030 har under åren 2019–2024 finansierats av: Vichtis, Lojo, Sjundeå, Ingå och Kyrkslätt samt av Rosk’n Roll Oy Ab. Dessutom har visionen finansierats genom pilotprogrammet Från källsjöarna till havet av Yara Finland Oy, Prysmian Group Finland Oy, Suur-Seudun Osuuskauppa SSO, Wärtsilä Oy, OP Nyland, Hotelli Siuntio, Föreningen Nylands friluftsområden UUVI samt Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY).
Hiidenvesi restaureringsprojekt 2023–2025 finansierades av områdets kommuner: Vichtis, Lojo, Högfors och Loppis samt Helsingforsregionens miljötjänster HRM, Svartå vattendrags fiskeriområde och Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY). Miljöministeriet har finansierat projektet med medel från vattenskyddets effektiveringsprogram med en andel på 50 % under åren 2023–2025.
