Drygt 20 intresserade samlades för att lyssna på fakta om våtmarker, om åtgärder inom jordbrukets vattenskydd samt till dem hörande stödåtgärder. (LUVY / Annika Söderholm-Emas)
Drygt 20 intresserade samlades den 15.8 för att lyssna på fakta om våtmarker, jordförbättringsmedel och -växter. Evenemanget hölls i församlingens utrymmen i Vichtis kyrkby.
Arrangör för tillfället var LUVYs Hiidenvesi restaureringsprojekt. Juha-Pekka Vähä hälsade alla välkomna å projektet vägnar och berättade kort om föreningens mångsidiga verksamhet och det aktiva vattenskyddsarbetet på Karisåns vattendragsområde. Vähä berättade om olika våtmarkstyper, målen med dem och grundandet av dem. Vidare berättade Vähä att för området gjorts fyra omfattande översiktsplaner. Markägarna kan från dem se hurudana platser för byggande av våtmarker det identifierats på området. Enligt Vähä går det att bygga våtmarker genom att fördämma eller gräva beroende på de lokala förhållandena. Det finns möjligheter att erhålla projektfinansiering för grundande av våtmarker på Hiidenvesi området.
Under evenemanget funderades och diskuterades varför det lönar sig att bygga våtmarker. Dikning av skog, uträtande av diken och täckdikning försnabbar vattnets lopp vilket i sin tur märkbart ökar problemen med översvämningar på områden nedanom de tidigare nämnda åtgärderna. Vattnets lopp kan saktas ned och problemen med översvämningar och erosion kan minskas genom sedimenteringsbassänger, våtmarker och översvämningsterrasser.
”Våtmarker och tvåstegsdiken är egentligen det enda naturliga sättet att fånga upp partiklar som redan satts i rörelse, och hindra dem från att åka vidare till sjöar”, sammanfattade projektchef Juha-Pekka Vähä. Förutom vattenskyddsaspekten har våtmarker många andra fördelar. Våtmarken är ett artrikt ekosystem och en viktig levnadsmiljö för många vattenfåglar.
Vilma Anttila från Finlands viltcentral berättade om SOTKA-projektet och vilka saker det lönar sig att ta i beaktande då en viltvåtmark planeras. Anttila berättade även om den förnyade våtmarkssidan som fungerar som et mångsidigt faktapaket bland annat för planering, grundande och skötsel av våtmarker. Esme Manns från Nylands NTM-central förklarade för åhörarna om icke-produktiva investeringsstöd för byggande av våtmarker, samt om stöd för skötsel av våtmarker och dess villkor.
Annika Söderholm-Emas från LUVY berättade hurdan en bra markstruktur är och hur den kan bedömas visuellt genom att använda MARA-kortet. Om markens struktur visar sig vara dålig så finns det flera alternativ för att förbättra markstrukturen. Idealsituationen är att näringsämnen och fasta partiklar inte spolas med vattnet bort från åkern, utan att de hålls på åkern. Det går inte att undvika att markpartiklar sköljs bort men det går att minska. Huvudsakliga åtgärder för att förhindra avrinning är grönt växttäcke över vintern, minskad jordbearbetning, användande av fånggrödor, samt förbättrande av markstrukturen. Dessutom förbättrar förutnämnda åtgärder markens bördighet. Under evenemanget behandlades jordförbättringsmedel och -växter. Niklas Grönroos från NTM-centralen i Egentliga Finland berättade om KIPSI-projektet och om användningen av gips som jordförbättringsmedel.
Mer om våtmarker och lantbrukets vattenskydd utlovas i november vid evenemanget som ordnas vid Yrkeshögskolan Novia i Raseborg. Tillfället är huvudsakligen på svenska.
Tilläggsuppgifter:
Annika Söderholm-Emas
sakkunnig, vattenskydd inom jordbruket
annika.soderholm-emas@luvy.fi
044 528 5019
Hiidenvesi restaureringsprojekt 2023–2025 finansierades av områdets kommuner: Vichtis, Lojo, Högfors och Loppis samt Helsingforsregionens miljötjänster HRM, Svartå vattendrags fiskeriområde och Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY). Miljöministeriet har finansierat projektet med medel från vattenskyddets effektiveringsprogram med en andel på 50 % under åren 2023–2025.
LUMME-projektet verkställer åtgärder för att kontrollera belastningen från jord- och skogsbruket, följer upp restaureringsåtgärdernas effekt samt bjuder på aktuell information om vattenskyddsåtgärder och dess stödformer till regionens jord- och skogsbruksaktörer.
Projektet finansieras via de regionala vattendragsvisionerna Laxfiskarna till Svartån 2030, En livskraftig och hinderfri Sjundeå å 2030 och Kustvattenvision 2050 och via projektet Hiidenvesi restaurering av kommunerna Lojo, Raseborg, Vichtis, Kyrkslätt, Högfors, Sjundeå och Ingå. Därtill finansieras Hiidenvesi-projektet av Helsingforsregionens miljötjänster HRM, fiskeriområdet Karjaanjoen vesistön kalatalousalue. Miljöministeriet finansierar projektet med medel från vattenskyddets effektiveringsprogram med en andel på 50 % under åren 2022–2024.
