Under sommaren finns det ställvis endast 10 cm vatten i Maasoja diket och under vattenytan ser man det finkorniga materialet som fyller fåran.
Vattenbehandlingen i västra Nylands jord- och skogsbruksområden – VALUME -projektet, har kommit fram till planeringsskedet. De uppgifter och erfarenheter, som nu fås, kan senare användas även på annat håll. Projektet koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY).
Man har till pilotområden valt avrinningsområden, som utöver jordbruksområden även omfattar skogsområden. På de utvalda områdena testar man hur lantbrukets vattenbehandlingsåtgärder inverkar på skogsdominerade avrinningsområden. Åtgärder är bl.a. våtmarker, 2-stegs fåror, bottentrösklar samt utnyttjande av trä. Utöver de konkreta åtgärderna, reder man ut situationen i avrinningsområdet mera omfattande, genom att göra upp restaureringsbehovsutredningar och vattenbehandlingsplaner.
”Med hjälp av piloterna, som förverkligas inom projektet, utökar man det gemensamma kunnandet inom planeringen av avrinningsområden samt erhåller erfarenheter, som sedan kan användas för att finna fungerande lösningar”, säger LUVYs projektkoordinator Virve Ståhl.
För Maasoja bäcken i Vichtis planerar man en våtmark och fåror i två nivåer med många funktioner, vars målsättning är en bättre vattenbehandling samt en minskad vattendragsbelastning. En våtmark ökar naturens mångfald och utgör en hjälp speciellt för vattenfåglar. Dessutom gör man upp en restaureringsbehovsgranskning, som kartlägger helhetssituationen och som innehåller en utredning av både jord- och skogsbruksområdenas belastning samt en förbättring av vattenbehandlingen.
Maasoja ligger inom Hiidenvesi avrinningsområde i Karisåns vattendrag. Den är en bäck, som rinner till Vichtisån. Avrinningsområdets åkrar ligger tätt koncentrerade intill Maasoja bäcken i den så kallade ådalen och i utkanterna av avrinningsområdet finns skog. I Maasojabäckens nedre del samt Vichtisån förekommer kraftiga översvämningar, vilket innebär att det finns ett rensningsbehov i Maasojabäcken.
Man gör upp en vattenbehandlingsplan för Alhonsuo i Kyrkslätt och dessutom planerar man vattenbehandlingskonstruktioner för Alhonsuo myrområde, en fåra med två nivåer i Alhonsuodiket samt en förbättring av Alhonsuo våtmark. Alhonsuomyren och Alhonsuodiket är sjön Petäjärvis mest betydande belastare. Med hjälp av de kommande vattenbehandlingsåtgärderna förbättrar man sjön Petäjärvis vattenkvalitet, rekreationsanvändningsmöjligheterna samt kvaliteten i de nedanför liggande vattendragen.
Alhonsuo ligger i Petäjärvi sjöns tillrinningsområde i den övre delen av Sjundeå å:s vattendrag. Från den beskogade myren Alhonsuo rinner vattnet i Alhonsuodiket ner till Petäjärvi sjö. För Alhonsuo tillrinningsområde uppgörs en vattenbehandlingsplan. I planen presenterar man lämpliga vattenbehandlingslösningar för jord- och skogsbruksområdena, där man drar nytta av olika metoder, som man har konstaterat vara bra inom jord- och skogsbrukets vattenvård. Dessutom planerar man vattenbehandlingslösningar för Alhonsuo, fåra med två nivåer i Alhonsuodiket samt en förbättring av Alhonsuo våtmark. Genom vattenbehandlingslösningarna i Alhonsuodiket förbättrar man vattenkvaliteten i sjön Petäjärvi, rekreationsanvändningsmöjligheterna samt vattenkvaliteten i de nedanför liggande vattendragen.
Till sjön Iso Myllylampi i Vichts planerar man vattenbehandlingskonstruktioner för skogsbruket. Sjöns vatten har med åren blivit mörkare och på bottnen har tjocka humusavlagringar bildats. Konstruktionerna kan t.ex. vara bräddning av fåran eller fåra med två nivåer samt våtmarkskonstruktioner. Med hjälp av konstruktionerna strävar man till, att minska speciellt humusbelastningen men samtidigt minskar även näringsbelastningen och områdets organismsamhällen blir mer mångsidiga. Samtidigt kollar man eventuella förbättringsåtgärder på den befintliga lilla våtmarken samt vägdiket och dessutom undersöker man möjligheten av att använda träknippen vid bindandet av humus. Från sjön Iso Myllylampis västra sida rinner ett dike, som hämtar vatten från ett utdikat kärrområde. I detta nu är kärret bevuxet med skog, som under de senaste åren avverkats i stor omfattning. Den lilla sedimentationsbassäng som grävts i diket, räcker inte till för att kvarhålla avrinningsområdets humusbelastning.
Tilläggsuppgifter:
I projektet Vattenbehandlingen i västra Nylands jord- och skogsbruksområden – VALUME planerades och förverkligades åtgärder för att förbättra vattenhushållningen på jord- och skogsbruksområden inom Västra Nyland.
Projektet finansierades av kommunerna Ingå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Sjundeå, Vichtis, och Loppis via Hiidenvesi restaureringsprojekt och vattendragsvisionen Sjundeå å 2030. Avtalsfinansiärerna för Hiidenvesi restaureringsprojekt var dessutom Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster HRM, Karjaanjoen vesistön kalatalousalue och Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY). Projektet finansierades av jord- och skogsbruksministeriet samt miljöministeriet som en del av projektbidragen gällande projektet Främjandet av hållbar vattenhushållning inom jord- och skogsbruket. Bidragen administrerades av Norra Österbottens NTM-central.