I restaureringsplanen för sjön Petäjärvi rekommenderar man en effektivering av vårdfisket samt en minskning av den yttre belastningen

Bild: På provtagningen i Petäjäjärvi sjö vinter 2020. (LUVY / Johan Lindholm)

Sjön Petäjärvi i norra Kyrkslätt, är en sjö i Sjundeå å:s övre del, som är av naturen frodig och lergrumlig. Petäjärvi lider av blågrönalgsblomningar och igenväxning. I restaureringsplanen, som nu blivit klar, föreslår man i första hand en minskning av den yttre belastningen samt vårdfiske som restaureringsåtgärder.  

Målsättningen med vattendragsvisionen En livskraftig och hinderfri Sjundeå å 2030 är, att göra upp en restaureringsplan, för alla avrinningsområdets sjöar, vilka är i dåligt skick samt, att inleda ett långsiktigt restaureringsarbete. Petäjärvi sjö har under många år lidit av blågrönalgsblomningar fastän de inte varit lika omfattande som i den intill liggande sjön Hepari, vars vatten rinner till Petäjärvi. Inom sjöns tillrinningsområde finns mycket åkrar och man har tidigare lett betydande mängder punktbelastning och diffus belastning till sjön.  Sjön är grund och även till naturen frodig, men till följd av den alltför stora yttre belastningen har sjöns frodighet tilltagit år för år och näringskedjan har blivit snedvriden och sjöns fiskbestånd har blivit mörtfiskdominerat. Sjöns ekologiska tillstånd har klassificerats som försvarligt. Sjön har behandlats med slåtter av vattenvegetation och mörtfiskar har avlägsnats. Dessutom har man inom avrinningsområdet byggt våtmarker och sedimentationsbassänger samt gjort försök med kemikaliebehandling av dikesvatten.

”Lokala aktiva har undersökt sjön redan i åratal samt planerat olika restaureringsmetoder. Samarbetet med sjön Petäjärvis restauratörer har varit givande och i restaureringsplanen har man också sammanställt deras värdefulla resultat”, berättar vattendragssakkunnig Katja Pellikka, som gjort upp restaureringsplanen. För uppgörandet av restaureringsplanen har man gått igenom allt gammalt forskningsdata om vattnets kvalitet och dessutom undersökte man växt- och djurplankton, bottendjur och fiskbeståndet. Man gjorde upp modeller för den yttre och den inre belastningen och restaureringsåtgärder kartlades i terrängen tillsammans med de aktiva runt sjön. Restaureringsarbetet inleds genom en effektivering av vårdfisket och dessutom föreslås spridning av markförbättringsmedel på åkrarna.  

På basen av undersökningsresultaten har sjön blivit frodigare under årtiondenas lopp och vattnet är idag näringsrikt och grumligt. På basen av vattenproven lider sjön av en inre belastning. Sjöns djurplankton är huvudsakligen små och de stora vattenlopporna och hoppkräftorna saknas nästan helt och det är de, som kunde beta av algerna effektivt. Fiskbeståndet i Petäjärvi är rikligt och ganska mörfiskdominerat. Sjöns rovfiskbestånd är emellertid starkt.

Att minska den yttre belastningen är den allra viktigaste restaureringsåtgärden. Belastningen kan minskas genom vattenskyddsåtgärder, som görs på åkrarna och genom att leda bort glesbygdens avloppsvatten eller genom en effektiverad behandling. För att stävja den inre belastningen borde man ytterligare effektivera vårdfisket. Sjöns igenväxning kunde man minska genom, att göra sjöns vattenstånd mera stabilt, vilket skulle förutsätta att en naturenlig bottendamm byggs vid sjöns utlopp.  Sjöns yta har på 1800-talet sänkts med ett par meter.

”Den nyligen färdigställda vård- och restaureringsplanen ger riktlinjer för den fortsatta planeringen av restaureringsåtgärderna och gör det möjligt att rikta restaureringsåtgärderna dit, där man har den största nyttan av åtgärderna. Härifrån är det bra att fortsätta framåt” gläder sig Sjundeå å projektets projektledare Anu Suonpää-Espinola.

Tilläggsuppgifter: