Gipsspridningsshow i Karis i september 2022. (LUVY / Henna Björkqvist)
Jordbrukare vid kusten kan från och med 1.12 ansöka om avgiftsfritt och skattefritt jordförbättringsgips till lämpliga åkerskiften. Jordförbättringsgipset har en positiv inverkan på lerjordarnas markstruktur, det blir luckrare och kan förbättra bearbetningen av jorden. Risken för erosion minskar, när växternas rötter slipper djupare in i marken och jordpartiklarna hålls bättre fast i varandra. Regnvattnet infiltreras lättare i jordmånen, som å sin sida minskar ytavrinningen och därmed också sköljningen av näringsämnen och kol till vattendragen. Fosfor binds bättre till marken och stannar där i lättupptaglig form för grödorna. Gipsens inverkan börjar genast, avrinningsvattnet blir till synes klarare och gipsbehandlingen har konstaterats minska belastningen av fosfor- och fasta partiklar med ca 30–50 procent. Gipsens inverkan är inte evig, men den ger oss värdefull tid för andra långsiktiga vattenskyddslösningar att börja verka.
Gipsen lämpar sig inte på alla åkrar. I KIPSI-projektets karttjänst, VIPU-tjänsten och Regionförvaltningens e-tjänst kan du granska om dina åkrar lämpar sig preliminärt för gipsbehandling. I karttjänsten har man färdigt räknat bort olämpliga åkerskiften, som sådana i ekologisk odling och sådana som befinner sig på grundvattenområden, NATURA-områden eller på stora sjöars avrinningsområden. Utöver karttjänstens första sållning, behöver jordbrukaren ännu granska lämpligheten skiftesvis, till exempel med hjälp av markkarteringsresultaten. Gips rekommenderas bland annat inte på åkerskiften, där man konstaterat dåliga magnesium- och kaliumnivåer.
Med gipsen kommer svavel, kalcium och litet fosfor till åkern. Gipsen gör inte marken hård eller varken saltar eller försurar jordmånen heller. Gipsen har en gödslande effekt och särskilt oljeväxterna kan ha en nytta av tillskottet på svavel. Likaså kan potatisen dra nytta av gipsen.
Låter det för bra för att vara sant? Det är sant att jordförbättringsgipsen från KIPSI-projektet är en biprodukt från gödselindustrin, den härstammar från Yaras apatitgruva i Siilinjärvi och uppkommer då fosfor koncentreras till gödsel. Gipsen är dock godkänd av Livsmedelsverket som ett jordförbättringsmedel, det är undersökt och tryggt att använda. Genom att delta i gipsspridningstalkoarbetet så bidrar du till Östersjöns vattenskydd.
Du kan ansöka om gipsbehandling elektroniskt på adressen: kipsinlevitys.fi, där du även kan ansöka om avgiftsfri rådgivning som berör gipsspridning. Från samma sida slipper du även till KIPSI-projektets nätsidor där du kan läsa mer om gips. KIPSI-projektet koordineras av Egentliga Finlands NTM-central.
Tilläggsuppgifter:
LUMME-projektet verkställer åtgärder för att kontrollera belastningen från jord- och skogsbruket, följer upp restaureringsåtgärdernas effekt samt bjuder på aktuell information om vattenskyddsåtgärder och dess stödformer till regionens jord- och skogsbruksaktörer.
Projektet finansieras via de regionala vattendragsvisionerna Laxfiskarna till Svartån 2030, En livskraftig och hinderfri Sjundeå å 2030 och Kustvattenvision 2050 och via projektet Hiidenvesi restaurering av kommunerna Lojo, Raseborg, Vichtis, Kyrkslätt, Högfors, Sjundeå och Ingå. Därtill finansieras Hiidenvesi-projektet av Helsingforsregionens miljötjänster HRM, fiskeriområdet Karjaanjoen vesistön kalatalousalue. Miljöministeriet finansierar projektet med medel från vattenskyddets effektiveringsprogram med en andel på 50 % under åren 2022–2024.
Vi utför arbete som en del av Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverk!
Nätverket samlar områdets vattendragsrestaurerare och delar information om vattendragens tillstånd samt information om hur envar själv kan påverka tillståndet i sina närvatten.