Vattenprovtagning vid kusten i februari 2025. (LUVY / Arto Muttilainen)
Västra Nylands vatten och miljö rf har regelbundet följt med tillståndet i vattendraget inom området genom obligationskontroller och samkontroller redan i ca 50 år dvs. allt från föreningsverksamhetens inledande år. Till exempel tillståndet i Lojo sjö har förbättrats betydligt under fem årtionden, men övergödningen pinar alltjämt många västnyländska sjöar och Östersjöns kust. Övergödningen gynnas även av att klimatet blir varmare, vilket även inneburit, att perioden med ett istäcke har blivit kortare.
En aktiv uppföljning av vattenkvaliteten i Västra Nyland inleddes, då lagstiftningen på 1960-talet medförde en skyldighet att följa med vattendragseffekterna från den avloppsvattenbelastning som nådde vattendragen. Från och med 1970-talet började områdets aktörer, såsom kommunernas reningsverk och industrianläggningarna samarbeta och de separata obligationskontrollerna inom samma område slogs ihop till mera omfattande samkontroller. I en samkontroll följer man med ett vattendrags, såsom Hiidenvesi sjös tillstånd tillsammans och resultaten rapporteras gemensamt i en och samma rapport. På det sättet har uppföljningen kunnat göras mera kostnadseffektivt samtidigt som man fått en bättre helhetsbild av hela det kontrollerade området.
I Hiidenvesi-området inleddes samkontrollen år 1983 och i Lojo sjö-området 1978. Även i havsområdena har man utfört samkontroller i ungefär 50 år: I Ekenäs havsområde har vattenkvaliteten undersökts som en samkontroll allt sedan år 1975. I Hangö havsområde har man utfört separata obligationskontroller med början år 1976 och där sammanslogs kontrollerna till en samkontroll år 1981. Pickalavikens samkontroll inleddes år 1975 och i Sjundeå å, som tinner till Pickalaviken, har vattendragets tillstånd kontrollerats i form av en samkontroll med början på 1970-talet
Under de senaste åren har samkontrollområdena utvidgats ytterligare så att de täcker hela tillrinningsområden. Som exempel kan nämnas Pickalavikens och Sjundeå å-områdets kontrollrapporter, som sammanslagits för att uppnå en bättre helhetsbild.
Nylands största sjö räddades från syrebrist
Tillståndet i Lojo sjö försämrades på ett oroväckande sätt på 60–70-talet, berättar Stig Lönnqvist, som var med om att grunda LUVY, alltså den dåvarande Västra Nylands vattenskyddsförening år 1975, och var dess verksamhetsledare i nästan 20 år:
“Sjöns tillstånd var allmänt taget på en måttlig nivå dvs klass 3 på en skala 1–5, men vi hade stora risker, i till exempel de djupa delarna av Aurlax och Storfjärden. De djupaste områdena hotade att bli helt syrefria och ifall ett stort djupområde blir syrefritt skulle det höja övergödningen fruktansvärt mycket.”
År 2019 klassas det ekologiska tillståndet i Lojo sjös huvudbassäng som gott och Aurlax samt Lojo sjös södra del som måttligt. Även syresituationen hade lättat: Efter 1970-talet har inte Storfjärden lidit av total syrebrist (bild 1).
Bild 1. De lägsta uppmätta syrehalterna nära botten i Lojo sjös Storfjärd med början på 1950-talet.
Trots den positiva utvecklingen på Lojo sjöns Storfjärd har ytvattnets totalfosfor- och totalkvävehalter i huvudsak hållits på samma nivå under de senaste 50 åren. Under de senaste knappt tio åren har totalkvävehalterna ändå varit något lägre än tidigare (bild 2).
Bild 2. Totalfosfor- (vänster) och totalkvävehalterna (höger) i ytvattnet på Storfjärdens provplats med början på 1960-talet.
Perioden med is på Lojo sjö har förkortats under 40 års tid (bild 3):
Bild 3. Antalet dygn med ett istäcke på Storfjärden i Lojo sjö mätt i dygn under perioden 1980–2022. (Källa: Heikki Kajosaari, Pekka Ilmarinen ja Mikko Rosendahl)
Punktbelastningen har minskat
Effekterna av belastningen, som kommer från punktkällor, på vattnets kvalitet har minskat betydligt under LUVYs 50-åriga era. Avloppsvattenreningstekniken har utvecklats med start på 1980-talet och antalet små reningsverk har minskat, då avloppsvattenreningen har koncentrerats till större reningsverk och avloppsvattenbehandlingen har effektiverats. Speciellt utsläppen av organiska ämnen och fosfor har minskat kraftigt jämfört med utsläppsmängderna på 1970-talet.
Klimatförändringen medför nya utmaningar till följd av extrema väderfenomen och även avloppsvattenreningsverken är tvungna att anpassa sig till allt mera varierande förhållanden samt att säkra verksamhetens effektivitet i alla situationer. Till exempel vid kraftiga regn medför de stora vattenmängderna att reningseffekten sjunker. Mest belastning på vattendragen kommer emellertid från jordbruksområdena.
“Mängden diffus belastning är fortsättningsvis stor och belastningskällorna varierar beroende på område och lokalt. Den största delen av fosfor- och kvävebelastningen härrör sig från mänsklig verksamhet och den andelen borde man kunna minska ytterligare”, konstaterar vattendragssakkunniga Tiina Asp, som i LUVY koordinerar beställningsundersökningarna.
Även i Östersjön är näringsbelastningen stor och trots att man strävat efter att minska belastningen, upprätthåller den näringsbelastning, som tidigare till följd av mänsklig verksamhet hamnat i havet, det frodiga tillståndet i kustvattnen och hela Finska viken. Klimatförändringen medför även utmaningar då det gälle främjandet av vattenskyddet, eftersom den ökar belastningen och eutrofieringen. Effekterna av belastningen kan ses bland annat som låga syrehalter i skärgårdens djupområden speciellt i Ingå och Ekenäs skärgårdsområden, men även i området norr om Hangöudd. Hangöudds havsområdes ekologiska status är enligt den senaste klassificeringen av det ekologiska tillståndet måttligt, medan de övriga områdena i västra Finska viken från Raseborg till Kyrkslätt är otillfredsställande skick.
“Arbetet med att förbättra vattnens tillstånd bör envist fortsätta såväl gällande punktbelastningen som den diffusa belastningen och endast genom samarbete kan vi lyckas. En uppföljning av vattendragens tillstånd som beställningsundersökningar har varit en central del av LUVYs arbete redan från och med år 1975 och är det alltjämt. Utöver de kontrollskyldigheter som kommer i samband med miljötillstånden har även kommunerna i betydande grad beställt uppföljningar av vattendrag, vilket har varit ett viktigt tillskott till obligationskontrollerna. Med hjälp av vattenkvalitetsresultaten kan vi vattenskyddsaktörer, våra kunder och invånare se, hur tillståndet i vattendragen utvecklas och till exempel var det behövs restaureringsåtgärder”, säger LUVYs verksamhetsledare Jaana Pönni.
Tilläggsuppgifter:
Tiina Asp
vattendragssakkunnig
tiina.asp@luvy.fi
045 7750 7726
Jaana Pönni
verksamhetsledare
jaana.ponni@luvy.fi
050 575 1738
LUVY – redan ett halvt sekel av samarbete för vattendragen i Västra Nyland!
I år fyller Västra Nylands vatten och miljö rf 50 år. LUVY har under fem årtionden utvecklats till den främsta experten då det gäller områdets vattendrag, en betydande producent av forsknings- och sakkunnigtjänster samt en aktiv vattendragsrestaurerare. Vår målsättning har dock förblivit densamma: vi förbättrar tillståndet i vattendragen i Västra Nyland tillsammans med våra samarbetspartners. Välkommen med!
Vi utför arbete som en del av Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverk!
Nätverket samlar områdets vattendragsrestaurerare och delar information om vattendragens tillstånd samt information om hur envar själv kan påverka tillståndet i sina närvatten.
