Svartåns fiskkväll var ett avslappnat, positivt och hoppfullt informations- och diskussionstillfälle om Svartåns fiskvägar och vandringsfiskar. Tillfället arrangerades av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) och Raseborgs stad. (Henna Björkqvist)
Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) och Raseborgs stad ordnade informations- och diskussionsevenemanget Svartåns fiskkväll onsdagen 20.3 i Karis. Tillfället var redan det andra inom en kort tid, men behovet för lägesrapport är aktuellt, då det varit mera händelserikt i Svartån nu senaste åren än på de senaste 50 åren, konstaterade Anders Walls, ordförande för Raseborgs stadsfullmäktige.
Tillfället öppnades av LUVYs verksamhetsledare Jaana Pönni, som hälsade de nästan 40 deltagarna välkomna. Raseborgs stads projektchef Oskar Sjöberg berättade om verkställandet av de planerade fiskvägarna vid Åkerforsens och Svartåforsens kraftverk i Svartån. Raseborgs stad har fått vattenhushållningstillstånd för en naturenlig fiskväg, som skulle kringgå Åkerforsens kraftverksdamm, men förverkligandet är satt på is, tills parternas besvär har avgjorts i Vasa förvaltningsdomstol. Under april månad inväntas tillståndsbeslut angående Svartåforsens tekniska fiskväg. Restaureringen vid Svartåns sista fors vid Junkarsborg, har inte fortskridit önskvärt på grund av bristande samtycke från markägaren, men under tillfället försäkrades att verkställandet av den omfattande restaureringsplanen främjas av både Raseborgs stad och LUVY.
LUVYs projektchef Juha-Pekka Vähä, berättade om de redan byggda fiskvägarnas funktionalitet i Åminnefors och Billnäs samt om fiskdödligheten som orsakas av kraftverkens turbiner. Antalet fiskar som använder de byggda fiskvägarna har följts upp från år 2020, då fiskvägarna byggdes. Fiskvägarna verkar fungera enligt planerat och det har skett en ökning i antalet fiskar, men deltagarna uttryckte oro över bristen på stigande laxfiskar. Endast ett tiotal laxfiskar, lax eller öring, identifieras årligen att vandra upp i ån. Bristen på återvändande fiskar och på de fiskar som använder fiskvägarna beror på den dåliga fiskyngelsproduktionen och bristen på fisk som vandrar till havet. Vähä berättade om problemen med nedvandringen vid kraftverkens dammar: fiskar som vandrar nedströms mot havet dör i kraftverkens turbiner eller blir byte för rovdjur vid dammarna. Trots det har man i Billnäs lyckats minska fiskdödligheten avsevärt genom att också vid nedvandringen styra fiskarna till fiskvägen. Fiskvägarna fungerar alltså i båda riktningarna som bäst.
Joonas Tammivuori, som är strömmande vattens och vandringsfiskexpert, berättade om det dåliga läget för vandringsfiskar i Finland samt om laxfiskarna och deras livscykel i Karisåns vattendrag. Det har gjorts mycket för att förbättra livsmiljöer och avlägsna hinder för vandringsfiskar samt börjat med återplantering av öring. Svartån och dess sidobäckar har tidigare varit lekområden för öring och lax, men laxfiskbestånden gick förlorade på mitten av 1900-talet när havsvandringen stoppades med anledning av kraftverksbyggandet. Genom att öppna vandringsförbindelserna kan återplantering av laxfiskar i Svartån och dess sidobäckar nu verkligen börja. Att återställa utdöda fiskbestånd är emellertid en långsiktig process som kan ta årtionden. I presentationen konstaterades att åtgärderna för att återinföra laxfiskar bör påbörjas så snart som möjligt så att även populationen av flodpärlmusslan i Svartån, som behöver laxfiskar som värdar, även får en chans och kan undvika utrotning.
Slutligen berättade Vähä om ägarförhållandena i Svartåns vattenområden samt om tillstånden som krävs av vattenområdesägarna för fiskplanteringen. Under våren kommer LUVY att skicka informationsbrev med begäran om tillstånd till alla vattenområdesägare. Under våren planeras det att utföra återplantering av öring i Svartåns sidobäckar i den mån tillstånd erhålls från vattenområdesägarna.
Syftet med Svartån kvällarna är att öka medvetenhet, öppenhet och delaktighet
Evenemanget var avslappnat och atmosfären öppen. Det är viktigt att alla åsikter blir hörda så att de kan behandlas gemensamt och på så sätt förbättra informationen med tanke på fortsättningen, kommenterade Henna Björkqvist som fungerade som tvåspråkig värd för evenemanget tillsammans med arrangörerna. Öppen diskussion och ökad medvetenhet kommer säkerligen att främja återinförandet av vandringsfisk i Svartån, bedömde deltagaren Jyki Grönlund i den sista kommentaren från publiken.
Svartåns kvällarna kommer att arrangeras regelbundet också i framtiden.
Jordbrukarna också med
Svartåns avrinningsområde består till stor del av jordbruksmark. Därför är jordbrukarna en viktig intressentgrupp när åtgärder i Svartådalen planeras. Under våren genomförs en datainsamling bland jordbrukare för att utreda vilka åtgärder de har behov av i Svartåns sidobäckar, så att dessa behov bättre kan beaktas i åtgärderna för återinförandet av vandringsfisk.
Kvällens presentationer finns att tillgå på evenemangssidan >>
Tilläggsuppgifter:
Juha-Pekka Vähä
projektchef
juha-pekka.vaha@luvy.fi
040 7750 7727
Oskar Sjöberg
Raaseporin kaupunki
Oskar.sjöberg@raseborg.fi
MUSKALAT-projektet finansieras av Laxfiskarna till Svartån-visionens avtalsfinansiärer: Raseborg, Lojo, Vichtis, Högfors, Loppis och LUVY. Dessutom finansieras projektet av Ekenäs-Pojo fiskeriområde. Projektets totalkostnad är 172 714 €. Projektet får finansiering från Jord- och skogsbruksministeriets NOUSU-program motsvarande 50 % av de förverkligade kostnaderna.
Laxfiskarna till Svartån-vattendragsvision: Svatråns vattendrag och dess tillrinningsområden är i gott ekologiskt tillstånd, flodpärlmusslans och laxfiskarnas naturliga livscykel är tryggad och rekreationsmöjligheterna i vattendraget har blivit mångsidigare.
Vi utför arbete som en del av Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverk!
Nätverket samlar områdets vattendragsrestaurerare och delar information om vattendragens tillstånd samt information om hur envar själv kan påverka tillståndet i sina närvatten.