Billnäs nedvandringskonstruktion är globalt sett unik och därför bör alla erfarenheter av den dokumenteras noga. (LUVY / Miina Rautiainen)
I Svartåns två nedersta kraftverksdammar, Åminnefors och Billnäs, byggdes fiskvägar under åren 2018–2019. De öppnades i maj 2020, vilket återställde vandringsförbindelsen från havet till Svartåns huvudfåra samt dess sidobäckar. Under år 2021 undersökte man i fiskens rörelser i Svartån såväl uppåt som neråt i fiskvägarna. Undersökningarna gjordes i samarbete med Raseborgs stad, Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY), Naturresursinstitutet samt Kala- ja vesitutkimus Oy.
Man följde med hjälp av en räknare och en videokamera med fiskarnas stigning från havet till ån i den nedersta fiskvägen vid Åminnefors kraftverk. Man följde med fiskens vandring nedströms med hjälp av med radiosändare försedda vandringsyngel allt från Billnäs ända ut till havet. Undersökningen var en fortsättning på undersökningen av fisken vandring nedströms som gjordes år 2017. Avsikten med den fortsatta undersökningen var att klargöra huruvida fiskarna hittar till fiskvägarna då de stiger upp i ån i riktning mot reproduktionsområdena samt å andra sidan då de är på väg nedströms mot havet och de vidsträckta områdena för att äta. Samtidigt undersökte man hur det styrnät, som installerats under gångbron ovanför kraftverket i Billnäs fungerar, då det gäller att styra fiskens rörelser i riktning mot fiskvägen.
Många olika fiskar använde fiskvägarna
Fiskvägen i Åminnefors var öppen för andra sommaren. Liksom under den första sommaren användes fiskvägen av många. Speciellt maj månad var livlig, då vimmor rusade upp för att leka. Många observationer gjordes också då det gäller braxen, abborre, mört, sutare, björkna och några observationer gjordes också av lax och öring. Den mest säregna fiskvägsanvändaren var en silverruda. Totalt 12 fiskarter kunde identifieras i fiskvägen vid Åminnefors.
Antalet fiskar, som använde fiskvägen år 2021 (ca 1 600), var betydligt (30 %) mindre än år 2020. Naturliga variationer i fiskbestånden förekommer, men underhållsarbetena, som gjordes vid Åminnefors kraftverk och som innebar, att en del vatten leddes förbi via vinterluckorna, kan ha inverkat på fiskarnas benägenhet att söka sig till fiskvägen. Speciellt laxar föredrar att röra sig i den kraftigaste strömmen och förbiledningen av vatten kan minska deras strävan att söka sig till fiskvägen. Antalet observationerna av laxfiskar var också mindre än hälften jämfört med antalet år 2020, endast 15 laxar eller öringar.
“Speciellt var de stigande laxarnas antal mindre än under föregående år, men underhållsarbetena torde nu vara klara och man väntar att fiskmängden ökar under inkommande sommar och att laxar igen stiger i ån” konstaterar Juha-Pekka Vähä från LUVY.
Ny uppgifter om vandringen nedströms
Via fiskvägen i Åminnefors kan fisken vandra upp i ån. Man känner ännu ganska lite till om hur fiskvägen fungerar för vandringen neråt, eftersom man ännu har rätt lite undersökningsmaterial gällande vandringen nedströms. Man har inte heller på annat håll i Finland undersökt funktionen hos olika styranordningar och medel för att locka fisken till fiskvägen.
I maj 2021 förverkligade man nedvandringsundersökningar vid kraftverken i Billnäs och Åminnefors. Målsättningen med undersökningen var, att med hjälp av sändare undersöka huruvida fiskarna hittar fiskvägen då de är på väg nerströms. Dessutom var målet att för första gången undersöka hur styrningskonstruktionen fungerar.
Strömningsförhållandena inverkar på fiskarna
Flödesförhållandena spelade på basen av undersökningen en stor roll på fiskens beteende och val av rutt. Man observerade, att fisk rörde sig vid fiskvägens mynning, men vattenströmingen ner i fiskvägen var vid tiden för undersökningen antagligen inte tillräckligt stark för att locka fisken att ta sig rakt ner för fiskvägen. Styrkonstruktionens slutliga funktion kunde ännu inte fastställas, eftersom färdigställandet av den blev fördröjd. På basen av preliminära observationer verkar det ändå som om styrkonstruktionen som man fäst under gångbron fick fisken att hållas i den vänstra delen av huvudströmmen, vilket också var avsikten.
“Observationerna rörande styranordningens funktion kan anses lovande, men det är viktigt att fortsätta undersökningen samt att förbättra konstruktionen ytterligare”, konstaterar Petri Karppinen från Kala- ja vesitutkimus Oy, som utfört undersökningen.
Det data, som man får från undersökningarna gällande fiskens vandring nedströms, är viktigt med tanke på ett återupplivande av vandringsfiskbestånden, eftersom fiskens dödlighet i turbinerna ofta är hög. På basen av undersökningarna som gjorts i Svartån förefaller det att flödessituationen har en stor inverkan på fiskarnas beteende. Ett större flöde ökade också dödligheten i någon mån vid Billnäs kraftverket. Fiskens dödlighet var 56,4 % år 2021, vilket är högre än vid undersökningen år 2017 (46,2 %). Den genomsnittliga kraftverksdödligheten vid Åminnefors var liten, endast 3,8 %. I Kaplan-turbinen i kraftverket i Åminnefors inverkade ett större flöde nästan inte alls på fiskens dödlighet i motsats till situationen i Francis-turbinerna i Billnäs.
Uppföljningen av fiskägarna och utvecklingsarbetet fortsätter
Svartån, som är en del av Karisåns vattendrag, erbjuder en ypperlig utgångspunkt för att undersöka och utveckla fiskens möjligheter att vandra nedströms. Nedvandringskonstruktionen i Billnäs, som Raseborgs stad har förverkligat, är den första i sitt slag i världen och därför dokumenterar man de erhållna erfarenheterna noggrant. Man har nästan ingen erfarenhet av konstruktioner för fiskens vandring nedåt vid kraftverken i Finland.
“Raseborgs stad stöder kraftigt arbetet med att förbättra fiskens vandringsmöjligheter i Svartån, såväl uppåt som nedåt” konstaterar Raseborgs stads tekniska chef Jan Gröndahl.
Man har också för avsikt att fortsätta med fiskvägsuppföljningen och utvecklandet av vandringen nedströms i Svartån under inkommande sommar.
Tilläggsuppgifter om fiskvägsuppföljningen:
Juha-Pekka Vähä
projektchef
juha-pekka.vaha@luvy.fi
040 7750 7727
Tilläggsuppgifter om undersökningarna av nedvandringen:
Petri Karppinen
Forskare
Kala- ja vesitutkimus Oy
petri.karppinen@kalajavesitutkimus.fi
Fiskvägsuppföljningen i Åminnefors år 2021 förverkligades som ett samarbete mellan Freshabit LIFE IP –projektet och Raseborgs stad.
Undersökningen av vandringen nedströms gjordes som ett samarbete mellan Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY), Naturresursinstitutet och Kala- ja vesitutkimus Oy som en del av Freshabit LIFE IP -projektet. Undersökningen av vandringen nedströms finansierades också av Jord och skogsbruksministeriets NOUSU-program.
FRESHABIT LIFE IP var ett av den Europeiska kommissionens sex första så kallade integrerade projekt, som löser omfattande miljöproblem. Projektet samlade på ett nytt sätt olika aktörer, som inverkar på tillståndet i vattendragen.
Projektet har fått finansiering av Europeiska Unionens LIFE-program. Materialet reflekterar upphovsmannens synsätt, och Europeiska kommissionen eller CINEA är inte ansvariga för användning av materialets innehåll.
