Dräneringsplanerare Martin Träskman (NSL) berättar om sina observationer om täckdikesutloppen längs med dikeskanten. (LUVY / Henna Björkqvist)
På måndag eftermiddag 5.6 drog Förvaltarvillan på Västankvarn fullt hus. På agendan fanns intervju med Christina Berneheim (Svensk Kolinlagring) dräneringsinfo och täckdikesspolning med Martin Träskman (Nylands Svenska Lantbrukssällskap, NSL) samt markstrukturtest med Terhi Mäkilä (Baltic Sea Action Group, BSAG).
Arrangörerna presenterade sig medan deltagarna laddade upp med semla och kaffe. Projektet Carbon Action Markvård, Projektet LUMME samt Projektet Raseborgs å jobbar alla med temat jordbruk och miljövård på svenska, vilket motiverade projekten till att ordna en gemensam odlarträff – på så vis sparar man både odlarnas och projektens arbetstid. NSL och SLC Nyland agerade som viktiga samarbetspartners i evenemanget.
Anne Antman (Carbon Action Markvård, BSAG) intervjuade Christina Berneheim om hur jordbrukare i Sverige kan få betalt av investerare för kolinlagrande och markförbättrande odlingsmetoder. Även deltagarna hade möjlighet att ställa frågor.
Efter intervjun gick deltagarna ut i fält. Deltagarna delades i två grupper: ena gruppen gick med Mäkilä till åkern reserverad för markstrukturtest och andra gruppen följde med Träskman till täckdikesutloppet reserverat för täckdikesspolning. Grupperna bytte plats under kvällens lopp, för att få ta del i båda evenemangspunkterna.
Dränering och spolning av täckdiken
Jonas Hildén demonstrerade hur täckdikesspolning går till. Slangen som spolar med högtryck matades in med automatik: spolningstrycket ökar då ett hinder kommer emot, och då dras slangen tillbaka för att sedan matas framåt igen. Slangen på anläggningen kan räcka till att spola 400 meter täckdike, men om en brunn eller en förgrening kommer emot kan det ställa till problem, därför är en uppdaterad täckdikeskarta viktig.
Efter demonstrationen promenerade gruppen längs diket, där dräneringsplanerare Martin Träskman (NSL) berättade sina observationer om täckdikesutloppen och de viktigaste knepen för att förebygga och lösa dräneringsproblem. ”De första och bästa knepen är att hålla täckdikeskartorna uppdaterade och att märka ut täckdikesutloppen, för att lättare hitta dem i fortsättningen också”, påminde Träskman.
Markstukturtest
Markstrukturtesten utfördes på BSAGs och Viltfrö Ab:s gemensamma försöksåker, där de sått olika markförbättrande grödor. Deltagarna fick under ledning av Terhi Mäkilä (BSAG) gräva i jorden och observera markstrukturen och grödornas rötter. Vid markstrukturtestet användes spade och markstrukturkort. Sebastian Sohlberg och Topi Maanela från Viltfrö Ab berättade om egenskaperna hos de markförbättrande grödornas rötter. Deltagarna diskuterade varför markvård är viktigt och hur man kan följa med hur marken mår på åkarna hemma. ”Markvård är ett långsiktigt arbete, vars resultat kan observeras tidigast efter ca 3–5 år, beroende på hur många markförbättrande åtgärder man tillämpar på gården”, förklarade Christina Berneheim, som deltog aktivt i markstrukturtestet.
Terhi Mäkilä (BSAG) gav deltagarna även en hemläxa:
- Ta en spade
- Gå ut på åkern
- Gräv en grop
- Observera markstrukturen, är det något som är fel?
Avslutning
Båda grupperna samlades avslutningsvis och sammanfattade kort vad de lärt sig under kvällen. Arrangörerna påminde också om följande fältdagar:
- Fältvandring 13.7.2023 på Västankvarn som arrangeras av NSL och ProAgria med teman höstgrödor, baljväxter, koriander samt presentationer om aktuella projekt angående bland annat växtskydd och alternativa bekämpningsmetoder. Evenemanget är tvåspråkigt.
- Fältdag 20.7.2023 på Niemenkylä Gård i Vichtis som arrangeras av Västra Nylands vatten och miljö. På gården görs en uppföljning efter spridningen av näringsflis i medlet av maj, samt markvård diskuteras tillsammans med Tuomas Mattila. Evenemanget är finskspråkigt.
Tilläggsuppgifter:
Henna Björkqvist
Projektkoordinator, Projektet LUMME
henna.bjorkqvist@luvy.fi
045 7884 2810
LUMME-projektet verkställer åtgärder för att kontrollera belastningen från jord- och skogsbruket, följer upp restaureringsåtgärdernas effekt samt bjuder på aktuell information om vattenskyddsåtgärder och dess stödformer till regionens jord- och skogsbruksaktörer.
Projektet finansieras via de regionala vattendragsvisionerna Laxfiskarna till Svartån 2030, En livskraftig och hinderfri Sjundeå å 2030 och Kustvattenvision 2050 och via projektet Hiidenvesi restaurering av kommunerna Lojo, Raseborg, Vichtis, Kyrkslätt, Högfors, Sjundeå och Ingå. Därtill finansieras Hiidenvesi-projektet av Helsingforsregionens miljötjänster HRM, fiskeriområdet Karjaanjoen vesistön kalatalousalue. Miljöministeriet finansierar projektet med medel från vattenskyddets effektiveringsprogram med en andel på 50 % under åren 2022–2024.
Vi utför arbete som en del av Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverk!
Nätverket samlar områdets vattendragsrestaurerare och delar information om vattendragens tillstånd samt information om hur envar själv kan påverka tillståndet i sina närvatten.
