Resultaten från samkontrollerna av Lojo sjö samt Svartån, Pojoviken och Ekenäs havsområde gällande år 2018, granskades för andra gången tillsammans i punktbelastarnas gemensamma sammandragsrapport.
Resultaten från kontrollerna av Lojo sjös samkontrollområde och Svartåns, Pojovikens och Ekenäs havsområdes samkontrollområde för år 2018 granskades för andra gången i en gemensam rapport. På båda områdena utfördes kontrollerna enligt det mindre omfattande programmet år 2018. Målet med den gemensamma rapporten är, att skapa en helhetsbild av punktbelastarnas eventuella inverkan på vattenkvaliteten. Rapporten omfattar Svartåns tillrinningsområdes nedersta del från Lojo sjö via Pojoviken ända ut till havsområdet utanför Ekenäs.
Lojo stads Pitkäniemi och Peltoniemi reningsverk samt Sappi Europe Gerknäs fabriken var Lojosjös punktbelastare under år 2018. I kontrollen av Lojo sjö deltog även Lojo stads miljövårdsenhet genom kontrollen av provpunkten på Maikkalanselkä fjärden. De mest belastade områdena i Lojo sjö är vattnen intill Lojo centrum och i sjöns södra del, Hållsnäsfjärden och Kyrköfjärden området. I undersökningsområdet Svartån, Pojoviken och Ekenäs havsområde bildas största delen punktbelastning i Karis-Pojo reningsverk och Skeppsholmen reningsverk. Till de kontrollskyldiga i Pojoviken-Ekenäs havsområde hörde även Hangon satama-Hangö hamn Oy Ab (Koverhar hamn). Geberit Production Oy (IDO Kylpyhuone Oy) deltar i kontrollen på frivillig basis.
Inom Lojo sjö området avvek vattenkvaliteten inte nämnvärt från läget ett år tidigare. ”Glädjande är, att man i Isoselkä fjärdens bottennära vatten inte uppmätt syrehalter under 4 mg/l under perioden 2014-2018”, konstaterar vattendragssakkunniga Tiina asp. Karislojofjärdens vattenkvalitet är den bästa i hela Lojo sjö. Sämst är läget i Maikkalanselkä fjärden och i närvattnen runt Lojo stadskärna. I Lojo sjös södra del försöker man lindra avloppsvattnens inverkan med hjälp av syresättning. I Pojoviken är det svårt att särskilja punktbelastningens inverka från den belastning, som Svartån hämtar till området, eftersom största delen av områdets belastning kommer via Svartån. Tidvis kan punktbelastningens effekt skönjas i Pojoviken. Trots att belastningen, som kommer från reningsverket har minskat, är Pojovikens innersta del ännu frodig på basen av vattenkvaliteteten. Havsområdet frodighet avtar klart då man förflyttar sig utåt från Ekenäs.
Lojo sjös största belastning kommer från området ovanför sjön samt från det egna tillrinningsområdets diffusa belastning och punktbelastningens andel utgör en allt mindre, men ändå en betydande andel. Den diffusa belastningen på Svartån är även betydande. De mest betydande belastningskällorna gällande den diffusa belastningen är åkerbruket och den naturliga avrinningen. Av den totala belastningen på havsområdet utgör kustområdets egen punktbelastning en mycket liten del av såväl kväve som fosforbelastningen.
Tilläggsuppgifter:
Tiina Asp
vattendragssakkunnig
LUVY
tiina.asp@luvy.fi
04577507726
