Välj en sida

5-åriga flodpärlmusslor som utplanterats i Svartån. (LUVY / Heidi Tanttu) 

Den ytterst utrotningshotade flodpärlmusslan har i det närmaste försvunnit från södra Finland. Finlands sydligaste bestånd kämpar ännu på i Svartån i Raseborg. På basen av nya karteringsresultat finns endast 600–800 vuxna flodpärlmusslor kvar i Svartån. Det är en dryg fjärdedel av mängden för ett drygt årtionde sedan. Flodpärlmusslan försvinner från Sartån inom ett par decennier utan lyckade räddningsåtgärder.  

Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) har av Miljöministeriets vattenskyddets effektiveringsprogram fått totalt 102 780 € för räddningsåtgärder i ett FLODPÄRLMUSSLAN OHOJ! -projekt. Projektets totala budget är 171 300 €. 

För att bevara flodpärlmusslan följer man med i det nya projektet de nu kända förekomsterna av flodpärlmussla, förverkligar nya musselgenerationer med hjälp av anstalts- och uppfödning i ån tillsammans med Jyväskylä universitet samt strävar till att leta efter och grunda nya förekomstområden för flodpärlmusslan. Man letar efter nya lämpliga levnadsmiljöer i Karisåns vattendrag, till vilket Svartån hör. Dessutom utreder man möjligheterna att grunda nya förekomstområden på annat håll i landskapet Nyland 

Det är bråttom med räddandet av flodpärlmusslan 

Den aktiva räddningsoperationen gällande flodpärlmusslan inleddes år 2016, då vuxna flodpärlmusslor fördes till anstalsförhållanden i Jyväskylä universitets forskningsanstalt i Konnevesi samt Norge för att föröka sig. Arbetet bar frukt. År 2021 planterade man ut 200 yngel i uppfödningslådor i Åminnefors i Svartån. Ynglen var vid utplanteringstillfället två-åriga. Man har årligen följt med hur de klarat sig och vuxit. 

Av de som räknats denna vår var 97 procent i livet jämfört med i fjol och de hade vuxit med god fart. Man kan anta att överlevnadsprocenten är av samma storleksklass även i den tredje uppfödningslådan, som inte undersöktes och därmed var uppskattningsvis 90 procent av de 5-åriga ynglen fortsättningsvis vid liv.  

År 2022 planterade man ytterligare ut ca 12 000 mikroskopiskt små halvt år gamla yngel av flodpärlmussla, av vilka endast under en procent hittades levande vid uppföljningen år 2024. Under de första åren är flodpärlmusslans dödlighet mycket hög även i naturförhållanden. 

Tillståndet i beståndet av flodpärlmussla har kollats systematiskt med början år 2010. Antalet vuxna musslor har under uppföljningsperioden minskat avsevärt. Dödligheten bland de vuxna individerna har uppskattats till ca 11 procent per år. I det huvudsakliga musselbeståndet i Åminnefors uppskattade man antalet vuxna flodpärlmusslor vid dykningar senaste år till ca 300–350 individer, vilket är endast en fjärdedel jämfört med antalet vår 2010. 

Flodpärlmusslan behöver vandringsfisk 

Flodpärlmusslan är en flaggskepps- och paraplyart för en mångsidig strömmandevattennatur. Den kräver strömmande vatten och vatten av god kvalitet för att föröka sig. Svartåns musslor har inte förmått föröka sig på länge. Deras levnadsmiljöer är i dåligt skick och antalet laxfiskar i vattendraget är litet.  Flodpärlmusslans livscykel är sammankopplad med laxfiskar: flodpärlmusslans larver driver till en början med strömmen och fäster sig vid laxfiskarnas gälar, där de utvecklas till små musslor innan de fäller ner sig till åns botten. I Svartån uppskattar man att musslorna kan leva till 100 års ålder, i de norra delarna av landet ännu längre. 

Det finns två fiskvägar i Svartån, vid vilka laxfiskarna numera kan ta sig från havet förbi kraftverksdammarna ända till flodpärlmusslans nuvarande förekomstområden. Tillståndsbehandlingen av de två översta kraftverksdammarna är ännu på hälft. Man har under de senaste åren försökt sätta fart på återkomsten av laxfiskar i Svartåns övre delar med hjälp av utplanteringar. För utplanteringarnas ändamål har man i fiskodlingsanstalt grundat ett eget moderfiskbestånd av Karisåöringen. 

Tilläggsuppgifter:

Anu Suonpää-Espinola
vattendragssakkunnig
anu.suonpaa-espinola@luvy.fi

FLODPÄRLMUSSLA OHOJ! -projektet finansieras av Laxfiskarna till Karisån-visionen avtalsfinansiärer är: Raseborg, Lojo, Vichtis, Högfors, Loppis och Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY). Miljöministeriet finansierar projektet med medel ur vattenskyddets effektiveringeprogram med 60 % av projektets förverkligade kostnader under åren 2024–2026. 

Vi utför arbete som en del av Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverk!
Nätverket samlar områdets vattendragsrestaurerare och delar information om vattendragens tillstånd samt information om hur envar själv kan påverka tillståndet i sina närvatten.