Bild: Det effektiverade fisket i sjön Hepari inleddes med ett vårligt ryssjefiske. På bilden ses fångsten, av vilken största delen var mörtfiskar. Fongstens gösar, abborrar och gäddor släpptes tillbaka i sjön.
Vårdfiskets effektiveringsprogram (2021–2023) inleds, då Nylands NTM-central beviljade ett bidrag på 190 000 € för projektet. Projektets egenfinansiering kommer från Hiidenvesi- och Sjundeå å 2030 vattendragsvisionerna och åtgärderna förverkligas inom Sjundeå å:s och Hiidenvesi sjös avrinningsområden. Projektets totala budget är 380 000 €.
Behov finns för effektivering
Vårdfiske är en restaureringsform, som rekommenderas för ett flertal övergödda sjöar i västra Nyland och med vars hjälp man kan minska den predation på djurplankton, som mörtfiskarna står för, samt den inre belastningen och den vägen även minska på problemen med blågrönalger. Man har utfört vårdfisken i områdets sjöar rätt länge ända fram till idag, men ofta har fångstmängderna stannat långt under den beräknade målsättningen. I de fallen har också effekterna blivit små. I samband med vårdfiske är det viktigt, att man i början förverkligar ett mångårigt effektiverat vårdfiske och därmed reducerar mörtstammen kraftigt. Det är viktigt, att man efter det effektiverade fisket fortsätter med vårdfiske samt uppföljning.
”Ett alltför ineffektivt vårdfiske lämnar ett lekbestånd kvar i sjön och det förökar sig snabbt och ynglen fyller det frigjorda utrymmet samt resurserna snabbt. Läger i sjön kan rentav förvärras. Därför är det viktigt, att arbetet utförs ordentligt”, klargör projektchefen och vattendragssakkunniga Jussi Vesterinen från LUVY.
Effektiverat fiske, utredningar och planering
De egentliga effektiveringsåtgärderna gällande vårdfisket inom projektet inleds i sjön Hepari i Kyrkslätt för vilken man har uppgjort en restaureringsplan inom ramen för Sjundeå å:s restaureringsprojekt.
”Sjön Hepari är en grund och mycket frodig sjö med kraftig mörtfiskdominans vars tillstånd sannolikt är möjligt att förbättra med hjälp av ett tillräckligt vårdfiske. Sjön är även i fågelhänseende värdefull, viket innebär, att ett vårdfiske, som riktar in sig på mörtfiskarna, som äter bottenlevande djur, gynnar även vattenfåglarna, som utnyttjar samma föda”, konstaterar vattendragssakkunniga Katja Pellikka från LUVY, som gjort upp sjön Heparis restaureringsplan.
I utöver sjön Hepari utför man effektiveringsåtgärder i sjöarna Petäjärvi och Björnträsket i Kyrkslätt och för dessa sjöar har LUVY uppgjort restaureringsplaner med tillhörande vårdfiskemålsättningar.
Vårdfisket effektiveras med förutom traditionella metoder såsom ryssjefiske på våren och notfiske på hösten även med hjälp av nyare metoder av vilka en är dikesfiske på hösten. Speciellt i fågelsjöar kan stora skrakflockar under höstflyttningen stanna i stora mängder och äta i sjöar och då tvingar de mörtfiskarna upp i diken, där det är möjligt att fånga dem med katsor, paunetter eller rentav med håvar.
”Än så länge har man rapporterat om dylikt rätt sparsamt i västra Nyland och vi ber också om medborgarnas observationer om såväl skrakflockar som mörtfiskar i diken”, tillägger Vesterinen.
Inom projektet har man även för avsikt att göra utredningar då det gäller rovfiskarnas födovanor (i Hiidenvesi) samt om mörtfiskarnas rörelser (i Hiidenvesi samt källsjöarna i Sjundeå å). I Hiidenvesi finns sjöbassänger, som fått en rikligare mörtstam och som skulle gynnas av vårdfiske. Inom projektet försöker man genom att utnyttja modern ekolodsteknik utreda i vilken mån fiskmassorna rör sig mellan de olika bassängerna.
Man har konstaterat att vårdfiske, som den huvudsakliga restaureringsmetoden i Hiidenvesi varit olönsam, eftersom den yttre belastningen på sjön är alltför stor. Även tofsmygglarverna, som förekommer i stora mängder i vissa delar av sjön och deras betydelse för norsen och gösen som föda, komplicerar den traditionella uppfattningen om vårdfiske som en del av näringskedsrestaureringen. Även tofsmygglarverna äter djurplankton då de blir talrikare.
”Starka rovfiskstammar är icke önskvärda för fiskarna, men de är även viktiga då det gäller att begränsa mörtbestånden. Vi utreder inom projektet såväl gösens som gäddans näringsanvändning i Hiidenvesi. Det kan hända, att det lönar sig i Hiidenvesi att utföra vårdfisket mycket selektivt och rikta fisket på mörtfiskar som äter bottendjur, såsom braxen”, funderar Vesterinen. Man har för avsikta att under projektets gång uppgöra en vårdfiskeplan för Hiidenvesi sjö.
Projektet finansieras via Hiidenvesi- och Sjundeå å 2030 -vattendragsvisionerna av kommunerna Ingå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Sjundeå, Vichtis och Loppis samt Rosk’n Roll Oy Ab och Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY). Avtalsfinansiärer i Hiidenvesi restaureringsprojekt är dessutom Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster HRM och fiskeriområdet Karjaanjoen vesistön kalatalousalue.
Nylands NTM-central finansierar projektet till 50 % av de förverkligade kostnaderna med medel från vattenskyddets effektiveringsprogram.
Tilläggsuppgifter:
Jussi Vesterinen
vattendragssakkunnig, projektchef
LUVY
jussi.vesterinen@luvy.fi
050 307 9648