Konstruktiv paneldiskussion gav svar på frågor om eventuell påverkan på jordbruket vid återinplantering av laxfiskar

Den konstruktiva paneldiskussionen mellan lantbrukare och NTM-centralens experter gav svar på frågor som oroat. (LUVY / Annika Söderholm-Emas)

Tisdagen 31.10 ordnades i Raseborg, Karis i Västra Nylands folkhögskolas auditorium ett evenemang om Karisåns restaurering och främjande av biologiska mångfald särskilt i Karisåns nedersta del Svartån. Evenemanget, arrangerat av projektet MUSKALAT koordinerat av LUVY, samlade samman mark- och vattenområdesägare, jordbrukare och andra naturintresserade. Med ett engagerat deltagarantal på cirka 26 personer, diskuterades under kvällen samexistensen mellan laxfiskar och jordbruk i årna och bäckarna som rinner genom jordbruksområdet.

I den första delen av evenemanget hölls presentationer från olika perspektiv på Svartå å, laxfiskar och återställning av laxstammar, samt behovet av dränering av åkermark.

Oskar Sjöberg från Raseborgs stad berättade i välkomsttalet att öppnandet av vandringsleder till Svartå å är ett av stadens spetsprojekt. Verksamhetsledare Jaana Pönni från LUVY gav mer detaljerad information om samarbetsavtalet mellan områdets kommuner och Laxfiskarna till Karis ån 2030-visionen, som strävar efter att återställa hela Karis ås vattendrag mot ett mer naturenligt tillstånd. Detta gynnar värdefulla vandringsfiskar, den hotade flodpärlmusslan och annan natur invid rinnande vatten. Återhämtningen av den undervattensnatur påverkar också positivt livet ovanför vattenytan.

Därefter berättade Olle Häggblom från Täckdikesföreningen om vikten av jordbrukets vattenhushållning för åkerns bördighet och produktivitet, samt om ordnandet av grundtorrläggning i Finland. Kalatalous

Juha-Pekka Vähä från LUVY talade om förlusten av naturligt tillstånd i bäckar och åar och dess påverkan på vandringsfiskar och biologisk mångfald.

Fiskerihushållningens synvinkel på fiskresursernas användning och skötsel gavs av Gabi Lindholm, verksamhetsledare för Ekenäs-Pojo fiskeområde. Mikko Koivurinta, ledande expert inom fiskeritjänster vid NTM-centralen i Egentliga Finland gav fiskerimyndigighetens och ministeriets synvinkel på vandringsfiskestammarnas återinförande och arrangerande av utplanteringarna av fisk.

Efter presentationerna följde en paneldebatt där man försökte få klarhet i hur bevarandet och återhämtningen av biologisk mångfald påverkar utövandet av jordbruk och särskilt arrangemanget av grunddränering i jordbruksbäckar. Jordbrukarna fick framföra det som oroade demo ch ställa frågan “Hur påverkar laxfiskarna utövandet av jordbruk och kommer de att försvåra rensandet av diken i framtiden?”. Myndigheterna berättade i sin tur om den nuvarande miljölagstiftningen och dess tolkning, med betoning på att fiskarna i sig inte utgör ett hinder för dränering, men att naturvärdena måste beaktas som en del av helheten i all verksamhet. Diskussionsprotokollet med frågor och svar finns på föreningens och projektets webbsidor.

LUVY och projektet MUSKALAT tackar deltagarna för mångsidiga presentationer som belyser olika värden och behov, samt för den goda diskussionen.

Projektet MUSKALAT ser fram emot ett fortsatt samarbete i samband med restaureringsåtgärderna i Svartå å och med återinförandet av laxfiskstammarna. Som avslutning på kvällen tackade Anders Walls för den goda diskussionen mellan berörda parter. Det är viktigt att fortsätte dialogen för att kunna främja vatten- och vandringsfiskfrågorna. Enligt honom är kvällens viktigaste budskap att gemensamma diskussioner behövs för lyckat samarbete.

Tilläggsuppgifter:

MUSKALAT-projektet finansieras av Laxfiskarna till Svartån-visionens avtalsfinansiärer: Raseborg, Lojo, Vichtis, Högfors, Loppis och LUVY. Dessutom finansieras projektet av Ekenäs-Pojo fiskeriområde. Projektets totalkostnad är 172 714 €. Projektet får finansiering från Jord- och skogsbruksministeriets NOUSU-program motsvarande 50 % av de förverkligade kostnaderna.

Vi utför arbete som en del av Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverk!
Nätverket samlar områdets vattendragsrestaurerare och delar information om vattendragens tillstånd samt information om hur envar själv kan påverka tillståndet i sina närvatten.