Det strömmande området vid Junkarsborg restaurerades för att bättre passa laxfisk och flodpärlmusslor genom att lägga till grus och sten. (LUVY / Joonas Tammivuori)
Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) förverkligade förra veckan en forsrestaurering i Svartån vid Junkarsborg. Målet med den är att hjälpa den utrotningshotade flodpärlmusslans förökning och överlevnad i Svartån. Senare i höst planteras ännu ut Svartåns flodpärlmusselyngel som återvänt från Norge i det restaurerade området. Det restaurerade området lämpar sig nu också bättre som förökningsområde för laxfisk än tidigare.
Junkarsborg är en av Svartåns pärlor, där natur- och kulturhistoria möts. På området lever en av Svartåns tre kända kvarvarande förekomster av flodpärlmussla. Under årets dykningsundersökningar hittades ändå endast två levande musslor i området, som flyttades i säkerhet under restaureringen.
På området ligger en jordvallsfästning från 1300-talet, som också är en fast fornlämning som skyddas enligt fornminneslagen. Fästningen har ursprungligen byggts på en udde i Svartån, där det rann en strid fors på östra sidan. Fåran har rensats och rätats ut genom århundradena. Det enda som finns kvar av det gamla forsområdet är ett ca 100 meter långt strömområde. Genom den restaurering som nu gjordes försökte man återställa de nedre delarna av strömområdet till att lämpa sig bättre för flodpärlmusslor och laxfiskyngel. Strömområdets uttryckslösa botten diversifierades med sten och grus i olika storlekar, så att flodpärlmusslorna kan gräva ned sig och laxfiskynglen hittar skydd. Stenmaterialet bidrar också med fästyta för olika vattenlevande växter, som i sin tur erbjuder skydd och livsmiljöer för de insektarter som lever i rinnande vatten.
”Vi behövde skapa sådana områden som till sina strömförhållanden och sin bottenkvalitet är lämpliga för flodpärlmusslor av alla åldrar och laxfiskyngel, men som samtidigt tar i beaktande båtförare, paddlare och förändringar i vattenståndet samt områdets historia och värdefulla fornlämningar”, säger LUVYs projektarbetare Joonas Tammivuori, som planerade och ledde restaureringsarbetet.
Planeringen och erhållandet av lov till restaurerigen fram till förverkligndet var en process som tog över ett år, där Västra Nylands museum, Koskienergia Oy, lokala aktörer och markägare samt Nylands NTM-central hade centrala roller. Inför restaureringen genomfördes bland annat en utreding av områdets kulturhistoria, dykningar för att flytta musslorna, samt uppföljning av vattenståndet med kontinuerliga mätare i området. Restaureringen ägde rum på Koskienergias vattenområde. För restaureringens maskinentreprenad svarade den lokala infrastrukturentreprenören Ralf Ajalin Oy, som också i fortsättningen vill stöda restaureringsobjekt i rinnande vatten.
”Det kändes mycket fint att vara med och göra ett betydelsefullt arbete i ett sådant här också historiskt sett fint åvattendrag, där vi kan hjälpa laxfisk och flodpärlmusslor att bevaras för kommande generationer”, gläder sig Ajalin-koncernens verksamhetsledare Tommi Knaapinen.
Härnäst planteras tvååriga flodpärlmusselyngel som vuxit upp i en anläggning ut i Junkarsborg. Musselynglen är ursprungligen avkomma till vuxna flodpärlmusslor som samlats in i Åminnefors, och har fötts i Konnevesi forskningsstation i Jyväskylä. De små musslorna flyttades för fortsatt utveckling från Konnevesi till Austevoll i Norge, där Nordens tills vidare enda odlingsanläggning för musslor är belägen. I år återförs de små musslorna till restaurerade områden i sin hemå.
”Framtiden för Finlands sydligaste population av flodpärlmusslor ser nu betydligt ljusare ut än för fem år sedan, då vi påbörjade projektet. En ny generation flodpärlmusslor, den första sedan 50-talet, håller på att växa upp. Framtiden utvisar hur vi lyckats”, gläder sig LUVYs projektchef Juha-Pekka Vähä.
Tilläggsuppgifter:
Juha-Pekka Vähä
projektchef
LUVY
juha-pekka.vaha@luvy.fi
045 7750 7727
Läs mera om Freshabit-projektet
Läs mera om Laxfiskarna till Svartån -projektet
Projektet har erhållit finansiering från Europeiska Unionens LIFE-program. Materialets innehåll speglar författarnas syn, och varken Europakommissionens eller EASME bär ansvar för hur den information som finns i materialet används.
