Välj en sida

Mankåns vattendragsområde

Planeringsarbetet för att uppnå ett gott tillstånd i Mankåns vattendragsområde

Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) har tillsammans med Kyrkslätt, Esbo och Vichtis kommuner inlett planeringsarbetet för att få vattendragen i Mankåns tillrinningsområde i gott skick. I arbetet deltar också Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingforsregionen rf (VHVSY). Arbetets målsättning är, att bygga upp en gemensam Mankåns vattendragsvision, där man definierar målen samt uppgör en åtgärdsplan för att uppnå målen.

Kom med och påverka vattenskyddet och restaureringen i ditt område: svara på en enkät >>

EU:s vattenpolitiska ramdirektiv förutsätter att vattendragen fås i gott skick senast år 2027. Att uppnå ett gott tillstånd kräver åtgärder inom alla sektorer som påverkar vattnens tillstånd. Att restaurera ett omfattande åvattendrag lyckas inte med hjälp av kommunerna samt de statliga myndigheterna utan en omfattande grupp av lokala aktörer bör också fås med. Målet inom EU:s vattenpolitiska ramdirektiv kan inte uppnås fram till år 2027 utan restaureringen kräver ett målmedvetet arbete under årtionden.

I Mankåns område finns 68 sjöar eller mindre tjärnar och av dessa är Långträsket i Noux (245 ha), Juusjärvi i Kyrkslätt (ca 195 ha), Låjärv som ligger i Esbo och Kyrkslätt (120 ha) samt sjön Tampaaja i Kyrkslätt (ca 104 ha) och Lappböleträsk (ca 101 ha) de största. Gumböleåns rutt i Mankåns stråt är i huvudsak i gott eller högt ekologiskt tillstånd, då däremot Kauhalanjoki stråten med sina sjöar i huvudsak är i sämre skick än gott. I vattendraget finns tre sjöar i dåligt ekologiskt tillstånd: Haapajärvi, Låjärv och Lappböleträsket. Kaljärvi i Veikkola är i otillfredsställande skick och sjöarna Perälänjärvi och Lamminjärvi är i måttligt skick. Mankån är under största delen av året grumlig, Gumbölebäcken igen är betydligt klarare om och de nedre delarna påverkas av humus till följd av det skogsdominerade tillrinningsområdet. I Mankåns vattendrag finns flera delvisa och fullständiga vandringshinder. Dessutom har tillståndet i levnadsmiljöerna försämrats av rensning av fårorna, uträtningar, rörläggningar, igenslamning, uppdämning och reglering. Ett betydande problem i Gumbölebäcken är den ringa vattenmängden i den nedre delen under perioder med små flöden, vilket försvårar bl.a. vandringsfiskarnas levnadsförhållanden och -miljöer. I Mankåns vattendrag har förmodligen en ursprunglig och mycket hotad havsåringsstam bevarats. Sjöarna som är i dåligt skick i Mankån påverkas speciellt av den diffusa belastningen från de åkerdominerade områdena samt av glesbebyggelsens avloppsvattenbelastning

Även den näringsbelastning som i tiderna kom via samhällsavloppsvattenbelastningen, kan ännu ses i vattenkvaliteten. Inom området finns också betydande punktbelastare, såsom Käringmossens ekoindustriområde. En lång belastningshistoria har lett till att det i sedimenten i sjöarna i dåligt skick har packats rikligt med näring, som då de frigörs tillbaka i vattenmassan medför regelbundna problem med inre belastning, vilket försämrar sjöarnas ekologiska tillstånd samt användningen för rekreation.

Speciellt i sjöarna vars ekologiska status är sämre än god är problemen de rikliga blågrönalgsblomningarna sommartid. I Esbovikens innersta del, där Mankån utmynnar, ligger den mest betydelsefulla delen (220 ha) av Esboviken–Bastuviken Natura 2000-området. Esboviken är i otillfredsställande ekologiskt skick. Största delen av den näringsbelastning som kommer till viken kommer via Mankån. Restaureringen av Mankån liksom även många andra övergödda åvattendrag kräver speciellt åtgärder i deras tillrinningsområden, där belastningen uppstår och varifrån vattnet till sist rinner ut i vattendragen. För att betydligt förbättra vattendragens tillstånd krävs det samtidigt åtgärder för att minska den inre belastningen.

LUVY koordinerar planeringsarbetet samt samlar och producerar sakkunnigfakta till stöd för planeringen av restaureringsåtgärderna. Planeringsarbetet görs som en del av Veikkola vattendragsrestaurering 2025–2026-projketet och visionsarbetet finansieras av kommunerna Kyrkslätt, Esbo och Vichtis inom Mankåns tillrinningsområde.

Målsättning: Uppbyggandet av en Mankån vattendragsvision, där målsättningen definieras samt uppgörandet av en åtgärdsplan för att uppnå målen.

Tidtabell: 2025

Koordinering: Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) 

Jussi Vesterinen

Jussi Vesterinen

Position

Maj Rasilainen

Maj Rasilainen

vattendrags- och fisksakkunnig
områdeskoordinator
maj.rasilainen@luvy.fi
045 7884 3283

Effekterna av den diffusa belastningen, de lokala avloppsvatteneffekterna samt de tilltagande väderfenomenen kan ses i vattenkvaliteten i Sjundeå å och Pickalaviken 

Effekterna av den diffusa belastningen, de lokala avloppsvatteneffekterna samt de tilltagande väderfenomenen kan ses i vattenkvaliteten i Sjundeå å och Pickalaviken 

Sjundeå ås vattendrag, som rinner från Vichtis via Sjundeå ut i Östersjön belastas speciellt av diffus belastning, men även punktbelastningen syns lokalt i vattenkvaliteten. Punktbelastning riktas inom Sjundeå å och Pickalavikens kontrollområde till Risubackaåns källflöden, som rinner till Björnträsk, Stora Lonoks och Pickalaviken i Kantvik. I Kyrkåns område har belastningen som kommit till Kivikoskibäcken under de senaste åren huvudsakligen bestått av dagvatten. 

LUVY
Allmän information

Cookies är små textfiler som lagras på din dator eller terminal när du besöker vår webbplats. Vid varje efterföljande besök kommer de att placeras tillbaka på vår webbplats eller någon annan webbplats som känner igen kakan.