En våtmark förbättrar odlingsmöjligheterna och vattnens kvalitet: Den nya våtmarken i Vierelä renar vattnet som rinner ut i Vihtijoki ån

Våtmarken anlade spå ett åkerområde. Grävarbetet utfördes huvudsakligen med en grävmaskin med lång arm. (LUVY / Virve Ståhl)

Ett nytt våtmarksobjekt blev inom Hiidenvesi restaureringsprojekt klart under sommaren 2021 vid Vierelä gård i Herrakunta i Vichtis.

Inom Hiidenvesi restaureringsprojekt, som koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY), anläggs nya våtmarker utgående från våtmarkernas översiktsplan, men även på basen av markägarnas och kommuninnevånarnas förslag. Den nu byggda Vierelä våtmarken förverkligades på förslag av markägarna.

”Det är fint att markägarna har börjat se den nytta, som byggandet av våtmarker medför även för jordbruket och är initiativrika i detta ärende” säger LUVYs projektarbetare Virve Ståhl.

Vierelä våtmark ligger på ett åkerområde och till den kommer man att leda vattnen, som kommer från planeringsområdets norra del. Den på kartor namnlösa bäckens avrinningsområde, varifrån vattnet leds till våtmarken är ca 179 ha. I planen döptes bäcken till Leivonoja och från den rinner vattnet till Vihtijoki ån. Av Leivonojabäckens tillrinningsområde utgörs 30 % av åkrar.

I åkerdominerade områden är rekommendationen att våtmarkens storlek bör vara 1–5 % av avrinningsområdets storlek. Denna våtmarks yta har uppskattats att kompensera de men, som markanvändningen förorsakar för det mottagande vattendraget, så att det vatten som leds vidare nästan motsvarar vatten i naturtillstånd. Vierelä våtmarkens yta vid medelvattenstånd är 1,2 ha vilket täcker 0,7 % av bäckens tillrinningsområde. Med hjälp av denna är det redan möjligt att uppnå ett gott reningsresultat.

Byggda vattenskyddsvåtmarker uppehåller och renar vattnet, som rinner genom dem, jämnar ut översvämningar och torka och förhindrar erosion. De gör landskapsbilden mera mångsidig och skapar nya och återställer gamla levnadsmiljöer för bl. a. de minskande vattenfågelbestånden samt för groddjur och vattenlevande ryggradslösa djur. Vattenfåglarna har beaktats i våtmarken genom att bl.a. bygga skyddade häckningsöar. Pollinerarna gynnas av våtmarkerna speciellt av de blommande arterna på översvämningsängarna samt videsnåren. En frodig våtmarksvegetation binder kol. 

I samband med byggandet av våtmarker kan man ofta även förbättra lantbrukets förutsättningar, då odlingsmöjligheterna på områdena intill våtmarkerna förbättras, då vattenbalansen förbättras och risken för torka och översvämningar minskar. ”En för oss viktig del av helheten var ett bättre utnyttjande av den återstående åkerarealen, men samtidigt även stödet för områdets mångformighet samt att undersöka våtmarkens funktion som en del av lantbruket” säger Vierelä gårds husbonde Mika Malin.

Vierelä våtmark färdigställdes med undantag av tillrinningsfåran under år 2021. Det uppgrävda våtmarksområdet får sin vegetation under ett år och efter det färdigställs det genom att vattnet från Leivonojabäcken börjar ledas genom våtmarken. Vegetationen, som utvecklas, stabiliserar markpartiklarna samt effektiverar vattenreningen efter det att vattnet leds dit.

Avfinansienring för Hiidenvesi restaureringsprojekt 2016–2021 är områdets kommuner: Vichtis, Lojo, Högfors och Loppis samt Helsingforsregionens miljötjänster HRM, Svartå vattendrags fiskeriområde och Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY). Miljöministeriet finansierar projektet med medel från vattenskyddets effektiveringsprogram med en andel på 50 % under åren 2020–2022.

Tilläggsuppgifter:

Hiidenvesi restaureringsprojekt 2023–2025 finansierades av områdets kommuner: Vichtis, Lojo, Högfors och Loppis samt Helsingforsregionens miljötjänster HRM, Svartå vattendrags fiskeriområde och Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY). Miljöministeriet har finansierat projektet med medel från vattenskyddets effektiveringsprogram med en andel på 50 % under åren 2023–2025.