Den förnyade våtmarken i Tammenoja minskar belastningen på sjön Hepari

Den färdiga våtmarken i Tammenoja. Nedanför skymtar sjön Hepari.

Projektet Restaureringen av Sjundeå å 2020–2022 utvidgade under åren 2020–2021 våtmarken i Tammenoja-diket, vars vatten rinner till sjön Hepari, på det sättet, att den numera består av tre bassänger. Målsättningen är att förbättra våtmarkens funktion och på det sättet förbättra sjöns tillstånd genom att minska den yttre belastningen. Projektet koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY).

Hepari är en grund sjö, som omges av lerjordar och den är en liten källsjö i den östra förgreningen av Sjundeå å:s vattendrag i Kyrkslätt. Sjön är av naturen frodig, men till följd av den alltför stora belastningen har frodigheten tilltagit med åren och näringskedjan är snedvriden. Inom projektet har man gjort upp en restaureringsplan för sjön som är i dåligt ekologiskt skick. 

I restaureringsplanen för sjön har man som den viktigaste åtgärden föreslagit en minskning av den yttre belastningen. Sjökulla delägarlag har låtit bygga fem sedimenteringsbassänger eller våtmarker vid sjön Heparis stränder, av vilka en ligger i Tammenoja. Man gjorde upp en förbättringsplan för Tammenoja våtmark i år 2019. Planen förverkligades under åren 2020–2021. 

Den ursprungliga våtmarken vid Tammenoja utgjordes av två våtmarksbassänger samt en breddning av diket vid sjöns strand.

”Genom att förbättra Hepari våtmarken effektiveras bindningen av näringsämnena och fasta partiklarna till våtmarken. Största delen av de grövre markpartiklarna och en del av det finare materialet, som kommer med dikesvattnet stannar i bassängerna” berättar LUVYs sakkunniga Virve Ståhl.

”Då våtmarken utvecklas sänker vegetationen flödeshastigheten, främjar sedimenteringen av fasta partiklar samt ökar användningen av näringsämnena i vattnet ” fortsätter Ståhl.

Våtmarken förbättrades genom, att man ovanför de två befintliga bassängerna byggde en tredje. Samtidigt gjorde man de två nedre samt dikesmynningen bredare. Terrängen sluttar klart mot sjön, vilket innebär att de olika bassängerna ligger på olika nivåer. Mellan bassängerna byggde man i första skedet rördammar. De klarade emellertid inte av tillfälliga stora flöden utan förstördes av vattnets kraft. I samband med reparationerna gjorde man vid i den översta bassängen en damm av vattenfast faner, vilken man kunde konstatera att dämde upp vatten uppåt i Tammenoja diket. Dessutom grävde vattnet sig förbi rördammarna i de två nedre bassängerna och söndrade dammkonstruktionerna. Man kunde konstatera, att rördammar inte lämpade sig i Tammenoja våtmark.

Under sommaren 2021 avlägsnade man fanerdammen och rördammarna och ersatte dem med stenbelagda dammkonstruktioner. Samtidigt sänkte man dammens krön vid den översta dammen och dammen byggdes av stora stenar, vilket utjämnar tillfälliga stora flöden.

”Av det här fick vi värdefulla kunskaper med tanke på kommande våtmarksobjekt. Till följd av klimatförändringen förväntar man sig ökade störtregn i framtiden. Detta bör man beakta även i vattenskyddskonstruktioner”, säger projektets projektchef Anu Suonpää-Espinola.

Sjundeå å 2030 -vattendragsvisionen finansieras under åren 2019–2024 av kommunerna: Vichtis, Lojo, Sjundeå, Ingå och Kyrkslätt samt Rosk’n Roll Oy Ab och Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY). Miljöministeriet finansierar Sjundeå å 2030 -vattendragsvisionen under åren 2019–2022 till 50 % av de förverkligade kostnaderna med medel ur vattenskyddets effektiveringsprogram. Dessutom har Föreningen Nylands friluftsområden UUVI deltagit i finansieringen av projektet. Projektet Restaureringen av Sjundeå å 2020–2022 är en del av Sjundeå å 2030-vattendragsvisionen.

Tilläggsuppgifter:

• 

•