Bild: Sjön Teväntö i september 2019 (LUVY / Arto Muttilainen).
Inom Hiidenvesi sjös restaureringsprojekt, som koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf, gjorde man en vattendragsutredning i sjöarna och dammarna i Loppis kommun, vilka ligger inom Hiidenvesi tillrinningsområde och ligger utanför den ekologiska klassificeringen. I utredningen framkom skogsbrukets inverkan i de vattendrag, som granskades och därmed även behovet av vattenskyddsåtgärder inom skogsbruket.
I utredningen granskade man vattendrag inom Kreivinoja åns tillrinningsområde inom följande rad av vattendrag: Sorsamo-Luotlammi-Kalvanoja-Lounajoki-Kreivinoja-Teväntö samt sjön Laihua och ån Palojoki.
På basen av det fakta gällande vattendragen, förverkligade man år 2019 en mera preciserad undersökning av vattenkvaliteten inom de områden, där man kunde se tecken på att vattenkvaliteten hade försämrats. På basen av utredningen gjorde man upp rekommendationer för restaureringsåtgärder. Vid kartläggningen av vattendragens tillstånd påträffade man inte speciellt höga halter av de huvudsakliga näringsämnena (totalfosfor och -kväve). Vid granskningen av vattnets färg noterade man emellertid rätt höga värden, vilket vittnar om humusämnen, som rinner från tillrinningsområdet till områdets vattendrag.
Till exempel är sjön Sorsamo en karg källsjö med ett litet tillrinningsområde. I dess tillstånd noterade man inga betydande förändringar vid undersökningen 2019 jämfört med mätresultaten från tio år tillbaka. I sjön kan man ändå notera en humuspåverkan, som kan förstärkas av de skogsbruksåtgärder och dikningar som gjorts i området.
I Kreivinoja kedjan av rinnande vatten påträffade man låga pH-värden samt syrehalter. Samtidigt var färgvärdet högt. ”De beskogade områdena intill Kreivinoja är potentiella levnads – och lekområden för öring, och ifall man riktar restaureringsåtgärder till Kreivinoja, skulle det vara bra att även förverkliga restaureringsåtgärder riktade till fiskbestånden genom restaureringar av fiskarnas lek- och levnadsförhållanden”, konstaterar LUVYs vattendragssakkunniga Jussi Vesterinen.
I Palojoki ån vittnar den kraftiga grumligheten och de höga färgvärdena om dikningens vattendragseffekter samt om behovet av vattenskyddsåtgärder inom skogsbruket. Man bör minnas att ån rinner till sjön Sakara, som är i utmärkt tillstånd. En långvarig vattendragsbelastning kan försämra sjön Sakaras ekologiska tillstånd. Även inom Luotlampi sjöns tillrinningsområde har man på basen av en granskning med hjälp av flygfotografering kunnat iaktta omfattande kalhyggen.
Man kan minska skogsbrukets belastning på vattendragen genom, att identifiera belastningskällorna, genom att fästa vikt vid när skogsbruksåtgärderna utförs samt hur de utförs samt genom att anlägga skyddszoner och vattenskyddskonstruktioner, såsom bottendammar, avbrott i dikena samt slamfickor samt att planera dikningen så att de minskar belastningen.
Västra Nylands vatten och miljö rf arrangerar under sommaren ett avgiftsfritt publiktillfälle för områdenas skogsägare, strandinnevånare, delägarlag samt byaföreningar. Vid tillfället berättar man om olika metoder för att minska glesbygdens avloppsvattenbelastning samt en minskning av den belastning som kommer från skogsbruket. ”Vi hoppas att alla sprider informationen vidare om det kommande evenemanget för att nå så många intresserade åhörare som möjligt. Vi kommer gärna till Loppis, men vi tar också gärna emot förslag på utrymmen på annat håll inom området som lämpar sig för sammankomsten. Vid evenemanget beaktar man de rådande corona-restriktionerna och tillfället är gratis och åt deltagarna bjuder man på kaffe och bulla”, berättar LUVYs projektchef Juha-Pekka Vähä.
Tilläggsuppgifter:
Jussi Vesterinen
Vattendragssakkunnig, projektchef
LUVY
jussi.vesterinen@luvy.fi
050 307 9648
Hiidenvesi restaureringsprojekt 2023–2025 finansierades av områdets kommuner: Vichtis, Lojo, Högfors och Loppis samt Helsingforsregionens miljötjänster HRM, Svartå vattendrags fiskeriområde och Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY). Miljöministeriet har finansierat projektet med medel från vattenskyddets effektiveringsprogram med en andel på 50 % under åren 2023–2025.
