Åkerområden inom Hiidenvesi och Sjundeå å:s tillrinningsområden har behandlats med strukturkalk – målsättningen är ett förbättrat tillstånd i vattendragen

Inom Hiidenvesi och Sjundeå å 2030 projekten förverkligade man för första gången spridning av ett jordförbättringsmedel, som påverkar vattnet, strukturkalk, på totalt 120 ha åkermark. Pilotprojektet genomfördes tillsammans med odlarna och avsikten med det var, att förbättra åkermarkens struktur och förbättrat tillstånd i vattnen.

Åkerodlingens vattendragsbelastning kan minskas med hjälp av jordförbättringsmedel. En mark med god struktur har en hållbar och porös grynstruktur, som kvarhåller vatten även vid rikliga regn. Då blir ytavrinningen liten, och mindre mängder mull och med den för odlaren viktiga, men för vattendraget skadliga näringsämnen, hamnar i åkerdiket och via det ut i vattendraget. Samtidigt förbättras åkerns växtskick, vilket betyder, att odlaren drar nytta av användningen av jordförbättringsmedel även genom en förbättrad skörd. En minskning av ytavrinningen och en effektivare absorption och lagring av vattnet i marken är viktigt inom odlingen även med tanke på kommande torrare perioder.   

Jordförbättringsmedel, som inverkar på vattendragen, är strukturkalk, jordförbättringsfibrer och gips. I Hiidenvesi restaurerings- och Sjundeå å 2030 projekten, som koordineras av Västra Nylands vatten och miljö (LUVY), behandlade man denna höst totalt 120 ha åker med strukturkalk, eftersom det lämpade sig bäst för pilotområdena i Vichtis, Lojo och Sjundeå. ”På valet av jordförbättringsmedel inverkar såväl åkermarkens egenskaper, odlingssättet dvs. naturenligt eller traditionellt, samt omgivningens egenskaper såsom grundvattenområden och andelen sjöar”, berättar Hiidenvesiprojektets projektchef Ekaterina Ikonen från LUVY.

Trots de utmanande väderförhållandena och den till följd av regnen fördröjda tröskningen, fick man i samarbete med odlarna och leverantörerna av strukturkalken  nästan alla planerade åkerområden inom Hiidenvesi och Sjundeå å 2030 projekten behandlade med strukturkalk. ”Det är mycket trevligt att märka, att odlarna är intresserade av att satsa på markens växtskick för att inte glömma miljöaspekten” konstaterar kalkens produktgruppschef Mika Malin från Soilfood, som svarade för leveransen och spridningen av strukturkalken vid höstens spridning.

Effekterna av strukturkalkningen uppföljs med hjälp av intervjuer av odlarna före och efter behandlingen av åkrarna. Vid förfrågan ber man odlarna observera eventuella förändringar i åkermarkens vattenhushållning, grynstruktur och skörd. I Hiidenvesi restaureringsprojektet följer man med jordförbättringsmedlens inverkan även med hjälp av kontinuerligt mätande vattenkvalitetsmätapparatur.

Tätt samarbete med odlarna

Odlarna motiverades att delta i projektet av både den förbättrade markstrukturen som vattenskyddet. ”Som strandbo vid Hiidenvesi sjö är jag intresserad av hur sjön mår. På vår lantgård har vi redan tidigare förverkligat vattenskyddsåtgärder, t.ex. har vi byggt våtmarker. På finkorniga lerjordar är det utmanande att förbättra markens grynstruktur, och vid hårda regn slammar marken lätt igen.  Jag hoppas att strukturkalken medför en lösning på detta problem och ifall resultaten är lovande, fortsätter vi med spridningen även på gårdens övriga åkrar under de kommande åren” berättar Lojo-odlaren Markku Artjoki om orsakerna till varför han deltog i pilotprojektet.

Sjundeå odlaren och biologen Katarina Maxenius hoppas, att projektet medför, att den mera hållbara odlingspraxisen blir mera känd bland odlarna och att allt flera  tar dem med i sin gårds verksamhet. ”Man bör minnas, att en enskild gårds åtgärder kan inverka på miljön på ett större område och någon måste våga fungera som exempel och fördomsfritt ge sig in på sådant man tror på” konstaterar Maxenius. Vattendragsrestaureringsprojektens och odlarnas målsättningar sammanföll mycket väl. Att förverkliga en hållbar odling på gården är alltid en större helhet, och förverkligandet av en åtgärd får en att fundera på vad man skulle kunna göra härnäst. ”Jag hoppas, att urlakningen av näringsämnen till vattendragen minskar även under perioder med hårda regn – alltså att marken skulle bli mera porös och på det sättet skulle kunna svälja vatten även vid störtregn. En bra markstruktur medför också mera små organismer i marken och därmed förbättras skördeutsikterna. Även kolbindning i marken skulle vara intressant att undersöka ” funderar Maxenius.

Tilläggsuppgifter: