En kontinuerligt mätande mätstation mäter vattenkvaliteten med en halv timmes intervaller. På bilden mätstationen i Olkkalanjoki 2022. (LUVY / Erkka Laitinen)
Gör störtregn eller smältande snö, vattnet i ån grumligare? Hur påverkar en värmebölja temperaturen i åvattnet? Hur varierar vattenkvaliteten under olika årstider? Svar på de här frågorna kan man få med hjälp av kontinuerlig mätning av vattenkvaliteten.
Inom Västra Nylands vatten och miljö rf:s (LUVY) restaureringsprojekt har man följt med åarnas vattenkvalitet med hjälp av kontinuerliga mätningar på olika håll i Västra Nyland allt sedan år 2019. I de stora fårorna har man utfört kontinuerliga mätningar i Sjundeå å, Vanjoki, Olkkalanjoki och Svartån. Huvudmålet med uppföljningarna har varit, att skaffa information om den näringsbelastning som hamnar i vattendragen nedströms. Den information man fått har sedan utnyttjats vid såväl planeringen av restaureringar som vid uppföljningen av inverkan av olika vattenskyddsåtgärder.
För närvarande förverkligar man kontinuerliga mätningar inom VALLU-projektet och från och med år 2023 har man inlett uppföljningen även i mindre å-fåror. På våren 2023 inleddes mätningarna i Hulttilanjoki, som utgör utflödet från sjön Enäjärvi och där målsättningen är, att få noggrannare information än tidigare gällande algmängderna, som från Enäjärvi hamnar i ån Hulttilanjoki, samt information om Hulttilanjoki åns diffusa belastning. Hösten 2024 utvidgades den kontinuerliga uppföljningen till Risubackaån i Sjundeå, där man undersöker vattenskyddskonstruktionernas inverkan på vattnets kvalitet.
“Då man placerar en mätstation ovanför en byggd våtmark och en nedanför våtmarken kommer man åt hur bra våtmarken fungerar då det gäller kvarhållandet av belastning”, berättar projektarbetare Erkka Laitinen från LUVY.
Förutom uppföljningen av näringsbelastningen har de kontinuerliga mätningarna gjort det möjligt att jämföra belastningen mellan de olika åren och årstiderna. Till följd av klimatförändringen kommer belastningstopparna eventuellt i framtiden att allt mera infalla på senhösten och mitt på vinter och inte som nu på våren vid snösmältningen. Det beror bland annat på det, att de ökande nederbördsmängderna eller snösmältningen ökar vattenmängderna i fåran och via det mängden näringsämnen i vattnet.
Med hjälp av den information man fått har det också varit möjligt att precisera resultaten i målvattendragen i den landsomfattande vattendragsbelastningsmodell som Finlands miljöcentral (SYKE) upprätthåller.
“De kontinuerligt mätande apparaterna mäter vattenkvaliteten med en halv timmes intervaller, vilket gör det möjligt att med hjälp av dem se snabba förändringar i vattenkvaliteten samt belastningstoppar, vilket inte skulle vara möjligt med hjälp av traditionell provtagning. Vi har även överlåtit resultaten från de kontinuerliga mätningarna för SYKE:s bruk”, säger Erkka Laitinen.
Den kontinuerligt mätande apparaturen lagrar vattenkvalitetsuppgifterna med en halv timmes intervaller och data och resultat kan ses på Vattnenskvalitet-sidorna.
Tilläggsuppgifter:
Erkka Laitinen
projektarbetare
erkka.laitinen@luvy.fi
050 476 2884
Anu Suonpää-Espinola
projektchef
anu.suonpaa-espinola@luvy.fi
044 745 7197
Projektet VALLU finansieras i huvudsak av Kustvattenvisionen 2050, visionen Sjundeå å 2030 och visionen Laxfiskarna till Karisån 2030 avtalsfinansiärer: Raseborg, Sjundeå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Hangö, Vichtis och Ingå samt Västra Nylands fiskeriområde. Miljöministeriet finansierar projektet till 50 % av de förverkligade kostnaderna åren 2024–2026 med medel från vattenskyddets effektiveringsprogram.
Vi utför arbete som en del av Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverk!
Nätverket samlar områdets vattendragsrestaurerare och delar information om vattendragens tillstånd samt information om hur envar själv kan påverka tillståndet i sina närvatten.
